I morse väcktes jag av en orolig matte som hade läst en historia om en häst som varit dräktig vid 90 dagar men sedan resorberat och blivit skendräktig så att det kom inget föl när det var dags! Vi kollade ju Pion runt dag 100 där någonstans, konstaterade henne dräktig och sedan har det fått vara. Jag har ju sett henne varje dag så jag har verkligen inte varit ett dugg orolig. Jag ser att magen växer där bak, har fått justera täcken allt eftersom men inte sadelgjorden ännu, för där har hon inte blivit större ännu - ja kanske marginellt. Men nu var matte orolig!
Vilken tur då att jag just fått lära mig när och framförallt HUR man kan känna fölet! Pion är ju på sin 185:e dag (tror jag) och tydligen så kan man känna så tidigt som vid 160 dagar om man har tur. Hur som helst, efter att vi dragit oss i sängen ett par timmar och ätit frukost, så promenerade jag ner till stallet, tog in gumman och kände efter så som jag lärt mig. Jag fick stå där en stund och hann bli orolig jag med (efter typ 10 sekunder...), men sen så kom det, små små puffar och buffar och efter en stund så tjong! En liten spark. Jag kan säga att det finns inte minsta lilla antydan till tvekan hos mig, för dom där rörelserna har jag känt själv. Hon har verkligen en liten fölis i magen! Nu får inte matte sitta och läsa skräckhistorier nåt mera, sikta in dig på solskenshistorierna istället!!
Glada nyheter, så jag tänkte att då måste jag ju provrida också och se hur det har gått med den halta damen. Ut på ridbanan kom vi, satte mig upp och sktirrade några steg... ingenting. Sist så kände jag det ju DIREKT jag satt upp så det verkade ju lovande. Skrittade runt en stund, testade även skritta lite i nerförsbacke (det blev hon ju nästan blockhalt av sist) - ingenting. Skönt! Tog upp henne i trav och joggade henne några varv runt spåret, la lite volter, testade även i lätt nedförs - ingenting! Oj så skönt! Det var nog verkligen bara en sträckning. Jag red inte just mer än så - tänker att det är bra att sätta igång henne lite försiktigt under några dagar så man får känna in och inte överanstränga den sträckta muskeln direkt. Men visst blev det en bra start på denna vecka, till skillnad från förra veckan...
Etiketter: Hästliv
0 hälsningar:
Skicka en kommentar