.bonheur

Idag var jag och strök mig från helgens kurs. Jag gjorde det inte för att Pion fortfarande är halt, för det vet jag inte. Utan därför att det var sista anmälningsdag och jag känner att det är dumt att stressa igång henne bara för att vi ska på kurs. Även om det bara är en sträckning så måste den få läka ut ordentligt, annars kan det bli värre istället och ännu längre konvalecenstid. Det var inte alls något roligt beslut - men när jag tänker efter så var det det enda beslut jag kunde ta i det här läget. Det är bara så typiskt - det är ju helt sjukt hur jag har gått och laddat för den här kursen och så blir det inget. Fan också. Får väl se när nästa kurstillfälle är, jag vet ju inte hur länge Pion håller formen och flåset med fölisen i magen. Hon är ju fortfarande "lågdräktig" men någon gång i februari tror jag hon går över i högdräktigheten. Men det är ju inget magiskt datum, man måste ju se hur pigg och stark hon är och hur mycket hon orkar. Helt enkelt.