Januari
Året började lika kyligt som detta slutar. Extra kallt blev det förstås när vi fick lova att riva ut köket och öppna upp golvet ner till krypgrunden på grund av en dum vattenskada. Tack och lov fungerade försäkringen perfekt, och tack vare att vi upptäckt skadan så snabbt så torkade det hela snabbt också. Camp Ulriks inleddes och vi levde helt utan kök med en micro och en tvättbalja i tvättstugan. Det gick det också. När månaden var slut var mina naglar nedlitna, men köket började faktiskt komma på plats och vi började se ljuset.
Februari
31 dagar dagar utan kök – sen avslutade vi Camp Ulriks och livet började återgå till det normala igen. Svante fick sin första tand, och jag, jag fick hem två examensbevis. Två kandidater och lite stolt måste man ju få vara över den bedriften. Februarivädret var betydligt ljuvligare än vad vi fått uppleva tidigare under vintern och skotern skulle få göra sitt. Men den nya skotern var inte ett dugg samarbetsvillig och föga anade vi att det skulle bli mycket få skoterturer denna säsong. Vedpannan var hopplöst osamarbetsvillig och rykte in precis hela tiden och i mitten av månaden så fick vi jordefel och det visade sig vara en fläkt i just pannan som pajat. Känner mig trött på husproblem. Alltid är det något. Och är det inte huset så är det skotern. Men nya köket fungerar i alla fall precis som önskat, känns välplanerat och roligt att använda. Kommer igång med brödbaka och börjar experimentera med surdegar. Roligt och gott. Månaden avslutar vi med att åka till Göteborg på Gothenburg Horseshow. Lite firande för föräldrarna i huset som gift sig och nu firade årsdag. Olivia fick stanna hemma medan lillebror som fortfarande ammade fick hänga med. Sju-månaderskillen skötte sig snyggt på både tåg, hotell och andra upptåg. Sen sålde vi bilen också, och det var med stor sorg! Hur kunde vi… men det var dags och så köpte vi en billig gammal Citroen medan vi letade efter ersättaren.
Mars
Åter från Götet och vårvintern börjar närma sig. Jag fyllde år och gick till och med på fest! Det händer minsann inte varje månad. Olivias vara eller inte vara på dagis begrundades. I slutändan var det dagis som vann och det är vi så glada för. Hade varit sorgligt om hon hade behövt sluta. Vi var lite sjuka, Svante började säga mamma också (pappa-ljudet hade han redan). Vi var på Nådastöten som vanligt och Johans skoter brann för andra eller tredje gången eller nåt sånt så Johan deppade en hel del..
April
Fina lilla Tilly flyttade till oss. Vilken härlig kisse! Cittran blev inte så långlivad hos oss, utan fick sig ett nytt hem utan att vi ens hade hittat den nya bilen. Vi tog gamm-passeratin med oss och drog till fjällen med bästa gänget. Skotern var äntligen i form men fick inte följa med. Den skulle säljas. Vi hade en härlig vecka med bra väder precis hela tiden och massor av skoj med vännerna. När vi kom hem så fick vi sälja nya skotern. Det kändes rätt skönt efter allt elände med den även om den faktiskt äntligen fungerade som den skulle.
Maj
Olivia svor för första gången. Det är anmärkningsvärt. Tack och lov har det inte upprepats särskilt många gånger sedan dess heller. Svante tog sina första stapplande steg. Sen så köpte vi nybilen också. En annan tysk, med fyrhjulsdrift denna gång. Passaten. Vi började skilja på Bella och Pion, och det gick över all förväntan. En annan rolig grej var att jag fick vara dressyrdomare på en klubbtävling, vilken flashback till gamla tider! Vi fick en hyresgäst i stallet, lilla ponnyn Bullen och det var bra för Bella att få en kompis. Vädret var finfint och vi var ute mycket. Våran fina hushöna Agda lämnade oss tyvärr. Pion brunstade fint och blev seminerad för första gången denna vår. Vi hoppades på succé direkt förstås… Det gick väl inte riktigt som vi tänkt oss. Skrållan var på smällen i alla fall, och jag med visade det sig under mot slutet av månaden..
Juni
Månaden började trist med en sjuk och eländig Olivia, och hennes besvärliga förkylningsastma. Vi gick i väntans tiden med en smällfet Skrålla – vi hade ju ingen aning om när hon kunde tänka få sina kattungar? Pion var inte dräktig utan fick stanna i Falmark för att semineras igen. Vi åkte till Umeå på dop och jag åkte före med barnen eftersom Johan hade beredskap, så vi fick oss en minisemester hos systeryster. Det var jordbävning och vi märkte faktiskt av den – även om vi trodde att det var tvättmaskinen som höll på att lägga av! Svante lärde sig att gå, Johan fyllde år, Skrållan fick fyra fina små kattungar och så var det dags för den stora 3-årsdagen på självaste midsommarafton. Stort firande! Hästarna fick komma på bete, och Pion åkte för sin andra dräktighetskontroll. Nä, det gick inte den här gången heller.
