.bonheur

Humör: Lite tvär, fast egentligen nöjd och belåten? 
Gjort: Jobbat med Leo, Lagat mat ett par gånger, Tränat, druckit kaffe hos mor och far, sett TV. 
Planer: Dusch och gå i säng. Kanske läsa.                                                                                              Ser på: Ingenting särskilt faktiskt.                                                                                                 Lyssnar på: TVn                                                                                                                                           Läser: Ska påbörja en ny bok, mer om den senare.                                                                  Dricker: Citrondryck                                                                                                                                      Äter: Tog en Sesamchokladbit nyss.                                                                                                      Bästa: Lars i Idol. Awesome                                                                                                                  Sämsta: Att jag har ont i en arm 
Barn: Olivia brukar krypa upp i mitt knä så fort hon ser mig vid datorn. Varför? Hon ska se Kisse såklart. Bilden ovan är ett skärmklipp från min skrivbordsbild. Ibland försöker hon starta datorn själv för att kolla på Kisse. Det får hon inte. 
Väder: Det har varit underbart soligt och fint idag. Men kallt. Härlig höst!

Vilket pass idag. Ett riktigt bra pass blev det på pumpen idag, vi körde mycket ben men det är armarna som är slut.  Tuffast var bröst, bänkpressen knäckte.. oj oj. Men det känns alltid lika skönt att träna och att ha tränat.

Kommer att kännas imorgon.

Ett par filmer från tömkörningen idag. Stäng av ljudet så slipper ni höra mig smacka rakt in i mikrofonen... Idag var han pigg och framåt, nästan lite för känslig och behövde "ramas in" eftersom han svarade på minsta lilla darrning i handen - i alla fall när jag skulle köra med enhandsfattning och filma. Annars börjar hans arbetstrav vara riktigt stabil. Galoppen blir starkare och starkare, men den filmar jag inte utan assistent! Han behöver fortfarande mycket stöd för att orka bära upp sig.

Äntligen, äntligen får vi upp mina fina lyktor som jag fick i julklapp. De kommer att bli så fina här i höstmörkret, de gör sig riktigt bra även i dagsljus!

Igår såg vi att Leo rivit sig på flanken. Det verkade inte vara speciellt djupt så det är absolut ingen fara, men vad tusan är det han gjort egentligen?

Eftersom han rivit sig, och såret såg väldigt jämnt ut så kollade vi skjulet så inga spikar sticker ut någonstans. Vi hittade inget konstigt och jag tänkte inte mer på saken. Idag tog jag in Leo för att jobba lite med honom och kunde då skåda saken närmare. När jag kollade som hastigast igår så såg jag två tydliga rivmärken bredvid varandra. När jag kikat närmare idag så ser jag att det faktiskt är fyra rivmärken, även om det bara är två av dem som har perforerat huden. Don sitter med 2-3 cm mellanrum. De går dessutom lodrätt, vilket är väldigt mysko. Hur har han kunnat riva sig så? Nu har jag gått igenom hagen och jag hittar inget. Nada. SÅ skumt! Dessutom har han han blivit skinnflådd uppe på korset, en större fläck men inte heller där annat än ytligt. Leo verkar då allt annat än bekymrad i alla fall...

  Visst ser det mysko ut... I wonder...

Tittut-leken har ju alltid varit en höjdare. Att kika fram lite här och där, bakom bordskanter, under en filt eller bakom telefonen. Kan lekas är som helst, var som helst...

På senare tid har leken förändrats. Det behöver inte vara en person man leker med. Det började med att vovve fick vara med i leken. Det gick ju bra. Man kan leka med sig själv också. Genom att använda dessa bilder så blir det perfekt!

Till och med nu, när jag lägger upp dem så ser Olivia på, och det första hon säger är Tittut!

Gockan (dockan) är en perfekt tittut-kompis. Hon kan kika fram precis vart som helst... Kan dockan leka tittut, så kan väl tårna det också. Bara att hålla den ena foten över den andra, spänningen är olidlig - när ska den bakre tåraden kika fram? Sen sticka fram tårna då och då och ropa tittut!

Tips till alla som har lite tråkigt.

Humör: Glad, lugn, harmonisk...
Gjort: Pluggat, ridit ut i skogen, lagat middag, haft myskväll med lillgumman (kollat TV, läst böcker, lekt, ätit, 70% choklad...)
Planer: Närmast tänker jag titta på Idol från Boxer-hårddisken. Sen I ditt ansikte.                       Ser på: Färjan just nu, på femman. I väntan på Sambon så vi kan se Idol tillsammans.   Lyssnar på: Inget nu -Idag, Bon Jovi. Crossroads.                                                                                                                                           Läser: Just nu håller jag på att avsluta Jens Lapsidus Snabba Cash.                                     Dricker: Tahiti-té                                                                                                                                      Äter: Inget. Ska nog kirra en kanna té strax.                                                                                    Bästa: Ridturen.                                                                                                                               Sämsta: Att jag har lite svårt att släppa stressen över skolan*.
Barn: Positivt: Olivia är frisk, glad, pratar så himla mycket nu och förstår verkligen vad man säger till henne. Häftigt. Mindre positivt? Att hon alltid ska klättra upp på köksbordet...  
Väder: Det har varit underbart soligt och fint idag. Härlig höst!

*Konstaterade idag att jag blir mest stressad av mina klasskamrater som diskuterar i de allmänna forumen för båda kurserna. Herregud, ALLT är ju så KOMPLICERAT och SVÅRT och oj, oj hur ska man klara den där och den där uppgiften. I själva verket är det skitenkelt och alla gör det bara så himla krångligt. Märker jag när jag väl hinner sätta mig och GÖRA uppgifterna, efter att ha läst om dem i ett par veckor och undrat hur fan jag ska hinna med det där "som är så svårt" när jag har så lite tid. Däremot så är det mycket läsning och det tar tid, så det måste jag ju hinna i alla fall.

Ikväll ska vi ha myskväll, jag och min lilla tjej! Nu sitter vi och kollar på TV, Barnkanalen börjar vara riktigt fängslande tycker lilltjejen. Hittade en kul bild från vår lillsemester i somras. Olivia hade ingen egen säng på hotellet så vi byggde en en liten sovhörna... Måste lägga ut lite mer bilder från semestern!

..vågar man rida ut. Under älgarnas brunsttider alltså, eftersom det inte pågår någon jakt just nu. Nu har väl jägarna i mina trakter väl jagat klart ändå, men man kan ju aldrig vara säker- våra utflykter blir längre och längre! Idag hittade jag en ny väg som vi utforskade. Tyvärr valde jag fel riktning från första början och hamnade vid en vändplats, men jag ska utforska sträckan ytterligare en annan dag. Kul att hitta en riktigt bra grusväg så nära i alla fall. Har ju saknat bra vägar, men sedan jag hittade en liten stig genom skogen för nån månad sen har ju en ny värld öppnat sig.. Idag var en sån här riktigt härlig höstdag förresten, då man inte alls saknar tråksommaren med dåligt väder och en massa ohyra överallt. Ljuvligt!

Jag brukar ju roa med mig att kolla gogglestatistiken på min blogg. Man kan väl lugnt säga att uppsatsen om kon ligger i topp? Har du missat det så hittar du den här.

Sedan finns det ju alltid frågetecken också. Rakad balle, blottning? Vad har jag skrivit egentligen?

God Förmiddag.
Ny vecka, har allt tid i världen att plugga idag och det är strålande sol! Men himmel vad det har blåst. Tror inte vi har ett löv kvar på våra stora fina aspar. Sälgen och rönnarna är fina fortfarande men...det blir så tråkigt när höstfärgerna försvinner. Det är ju liksom det som är det fina med hösten.

Idag blir det studier som sagt, Olivia är med pappa idag så då får jag kanske lite gjort. Upptäckte precis att jag saknar en bok, så det blev en snabb beställning nu på morgonen. Nackdelen med att bo så långt från ett bra bibliotek. I och för sig så är de duktiga på att ta hem det man behöver, men då kan jag lika gärna ta det direkt från universitetsbiblioteket så får jag böckerna i brevlådan istället och slipper ta mig in till huvudorten. Fast jag köper ju alla böcker som jag tror kan vara till nytta.

Hoppas hinna ut en sväng och rida, får se hur det går med studierna, man vill ju passa på då man har chansen...samtidigt har jag ju världens läge att rida UT, utan älgjägare och med "barnvakt" (fast han är ju inte barnvakt, han är ju pappa ju..men ni fattar). Hmmm.

Det finns en person född på 80-talet som inte har sett Top Gun! Ja, det är sant. Så nu måste vi planera in en, eller blev det två (?) filmkvällar. Det var en annan film också... Hm. Ikväll blir det att bänka sig i TV-soffan i alla fall, det är ett som är säkert. Sedan är frågan om det är något sevärt på gång? Annars har jag säkert något kul på Boxer-hårddisken. Vi är ganska trötta, har ingen rutin på bakis-söndagar längre... Eller, på den gamla goda tiden kunde man ju helt enkelt stanna i sängen hela dagen. Idag var jag ju helt ensam när jag vaknade. Inte ens Ballefjant var hemma. Det var tyst och tomt och konstigt här hemma. "Kom hem familjen!" Fast jag fick tid att jobba med mitt skolarbete, bra för jag hade några examinerande uppgifter att lämna in idag. Sen kom Olivia hem med moster och mormor så jag fick en fikapaus i arbetet. Hann med lite mer skola då Olivia sov middag, sen kom farmor och farfar förbi och jag fick en liten stund ute i stormen med hästarna. Johan har haft nåt hockeygrejs hela dagen nämligen.

Ja så var ännu en helg över, nu blir det lugna tider ett litet tag framöver. Nu undrar jag egentligen bara, hur gick det egentligen med septemberrean?

Jag kämpade länge med att ta en bild där både min "nya" lugg och fina Avannatröjan syntes... Tonight i'm wearing this, står det på linnet som ett litet statement till alla modebloggares "Dagens" .

Igår gick var jag ute med mina vänner på en pubrunda. Det var så länge sedan sist så jag kommer knappt ihåg hur det var. Det var i alla fall hur kul som helst! Det ska nog bli min nya grej, tror jag. I början av karriären så var lördagkvällarna dedikerdade till de lokala hotellen i kommunen och övriga inlandskommuner. Vi åkte runt, förfestade i bilen, sedan ägnade vi kvällen åt att övertyga lättpåverkade "DJ's" om att spela det vi ville. Vi hade kul, men man blev fort kräkless på alla överförfriskade inlandsbor, gamla som unga, som inte har något som helst hyfs. Vi satsade på klubbar och krogar i kuststäderna, från Luleå tilll Umeå. Mest i schtaan förstås, gamla trogna E. Det var också bra, lite torra förfester med stadsbrudarna som vi snabbt gjortde betydligt roligare, ha ha. Sedan dansade vi hela natten, inte sällan vaknade man dagen efter med träningsvärk efter discogolvet. Sedan, i Härnösand, då blev det pubkvällar. Jag bodde ju mitt i centrum, vid torget, i samma hus som Systembolaget och med minst fem pubbar inom en radie av 100 meter. En perfekt kväll gick man ner, korsade gatan, gick in i stans galleria, shoppade på sig något fint, gick förbi bolaget innan man gick upp igen, gjorde sig iordning, gick en trappa upp och förfestade med kompisarna, sedan gick man ner, och in på närmsta pub, var det inte bra gick man vidare... Härligt, härligt, men farligt, farligt. Tur att studentlivet är en begränsad period av livet. Sedan vi flyttade hem så har det inte blivit så mycket festande som på den gamla "goda" tiden, det är väl lika bra det. Det är liksom inte roligt att gå ut längre, kommunens utbud är skrattretande, danshaken är nog inte min grej längre utan det roliga är ju att träffa kompisarna! Pubrundan är ju perfekt för det, man byter bara miljön lite då och då, sedan är det bara att prata, skratta och dricka något gott.

Och sjunga...
Fick lov att lägga ut den här lilla filmsnutten, med lillebror och J.

Sen var det Athenas visning också såklart! Eller en liten del av visningen..



Trav och galopp gav sjuor, traven bedömdes som lätt och taktmässig men kort, galoppen som rytmisk men något oelastisk. Framförallt galoppen är normalt sett betydligt spänstigare.



För skritten fick hon åtta poäng, den bedömdes taktmässig och rörlig.

En liten filmsnutt

Sitter och betalar räkningar. Jag hatar att betala räkningar.

Ja det var två glada hästar som fick hoppa idag! Vi började med Leo allt enligt planeringen, han såg finfin ut och var som vanligt 100 % självgående. Tvivlar på att vi ens skulle behöva hägna in hindren. Bara att peka så hoppar han. Tycker tekniken faktiskt har utvecklats sen första gången. Ser riktigt bra ut. Pion tyckte också att det var kul att få hoppa lite. Jäklar så rapp hon är. Kan tänka mig henne som tidshoppningshäst, rapp i benen, liten och vändbar - eller? (Maria?) Athena skötte sig hur bra som helst i stallet, gnäggade lite då mamsen gick ut - men inte mer än vad Leo gjorde ha ha. Sedan blev det tyst och lugnt där inne och Pion fick koncentrera sig på hoppningen. När vi väl kom in igen stod hon lugnt och vilade i boxen, inte en tillstymmelse till att vara uppjagad - vilken duktig tjej hon är alltså!

Har lite film på Leo (som för övrigt har ser riktigt fin ut i hullet och börjar muskla på sig lite igen efter eländessommaren), ska se om det blev något... Har även film från fölvisningen - om jag får lov att visa här på bloggen?

Vi ska ut och löshoppa Leokillen och nu fick jag precis en idé! Jag och Pion har lite bekymmer med lilla Athena då vi ska försöka göra någonting seriöst på ridbanan. Det blir liksom lite svårt att koncentrera sig då man har en brallande fölunge som galopperar förbi i full syra precis framför oss, eller kommer stegrandes bakrifrån, eller galopperar förbi i en serie av bocksprång...  Det börjar vara dags att träna Athena och Pion på att vara separerade en stund. Det har jag tänkt på länge nu, men det har liksom inte blivit av. Nu när Leo är hemma och ordningen återställd så ska jag göra ett försök. Tänkte att vi löshoppar Pion också idag, det skulle hon säkert tycka är superkul. Samtidigt får Athena stå i stallet med polaren Leo som sällskap, och det blir en kort stund bara. Borde funka perfekt tycker jag. Så gör vi.

Här om dagen var det någon som frågade om Livisen numer har rakt hår? Jag svarade som vanligt, att "Nej det är bara för att hon inte precis är nybadad". När man har mössan på varje dag så mattas lockarna ut och hänger bara kvar i topparna. Men som nu, när hon är nybadad så är det megakrull som alltid...

igår var ju en sån där fantastiskt bra och produktiv dag. Not. Jag somnade i skolboken och hann därför bara läsa sidor som jag redan läst, som jag läste för att se om jag kom ihåg något eftersom det var så länge sedan jag läste dem. Sen vaknade jag, och sen vaknade Olivia och så var det kört med läsningen. Sen åkte vi in till "hauwa och hauwa" (läs: mormor och morfar), som skulle vara barnvakt en stund medan vi var på gymmet. Jag släppte av sambon på ishallen där några fjortisar var ute och hoppade hopprep i pyjamas. Det är sant! Vilken syn. Garvade lite, såg att min brorson var högst inblandad och höll god min. Efter hockeyn skulle jag hämta upp sambon på ishallen. Glad i hågen åkte jag dit, satt och väntade... och väntade... och väntade. Efter ett antal minuters väntande, tusen samtal till en ensam mobil liggandes någonstans ensam och övergiven, så gav jag upp och åkte vidare själv. I sista minuten störtade jag in i träningssalen och passet kunde börja. Ett bra pass förvisso, inga missöden eller så, men efter passet blev jag tvungen att åka direkt eftersom sambon fortfarande var försvunnen. Vilket ledde till att jag inte kunde vara med på det andra passet, det som jag helst av allt vill göra. Det var lite surt, och vore det inte för Olivia så hade jag stannat och låtit sambon vara försvunnen, men på grund av den sena timmen så var det bara att snöra av sig jympadojjorna och åka tillbaka. På vägen så ringde jag, och jag ringde och jag.. ja ni fattar. Men inget svar. Typiskt att vi bara hade en bil, annars hade vi ju kunnat åka hem och lämnat den där förbaskade sambon till sitt öde.  Efter en stund ringde han upp (äntligen!). "Hata mig inte" var det första han sa, sen sa han att han skulle gå de tvåhundra metrarna från ishallen, till huset. Tror jag det, inte skulle då jag ha hämtat honom?! Det tog ungefär en halvtimme att gå den sträckan. Det visade sig att det blivit någon slags kris under träningen, varpå styrelsen för hela konkarongen blev tvungen att åka dit och reda upp saker och ting, vilket jag är osäker på om dem gjorde. Hur som helst, sånt där föreningstjafs har jag fått min beskärda dos av, jag är förmodligen expert vid det här laget, men också totalt ointresserad av det nu för tiden. Däremot så tyckte jag nog att det hade varit motiverat att höra av sig, så man hade sluppit vänta och sluppit undra för jag visste ju inte alls vart han var (även om jag hade min aningar), och så. Det skulle han absolut ha gjort också, om han bara kommit ihåg...

Idag blir nog en bättre dag hoppas jag.

God morgon!

God Förmiddag

Så här långt har vi haft en riktigt bra dag. Gumman är pigg och glad - påminner mycket om en lite fågelunge faktiskt, hon gapar åt allt som kommer i hennes väg och det är ju bara så skönt att aptiten är tillbaka.

Inser just precis nu att det är onsdag också, vilket innebär att vi helt glömt bort badet - igen. Att det ska vara så svårt. Men Olivia har ju faktiskt varit sjuk och idag är ju första helt feberfria dagen så det kanske är lika bra. Men nästa vecka!

Idag ska jag försöka ägna mig åt lite skolarbete, ligger alltjämt hopplöst efter. Har lyckats läsa en av mina böcker i sin helhet i alla fall, men skulle ha läst en till, påbörjat två andra och gjort en inlämningsuppgift också. Hinner nog inte ta igen allt det i eftermiddag, så länge sover nog inte Olivia. Skulle hon välja att sova i en vecka ungefär skulle jag kanske komma ikapp.

Efter Olivias vila ett par timmar mitt på dagen så har hon varit på ett förhållandevis strålande humör! Hon har till och med ätit, kanske inte jättemycket, men hon har smakat av det mesta - gärna och det är så skönt att se. Fick ju min ridtur idag också och det i kombination med en betydligt gladare dotter har gjort mig pigg och glad. Förutom ridningen har jag hunnit handla, träna och plugga lite nu ikväll. Tänkte slå mig ner vid TV:n nu med en kopp Tahitité och sen tror jag att jag kommer att sova gott i natt!

God morgon

Jag är så trött idag. Har sovit uruselt, Olivia likaså. Men nu är det en ny dag och det är underbart vackert höstväder. Bara Olivia får sova en stund idag, så ska jag se till att ta mig ut och rida! Terapi.

Nu sitter jag och smuttar på en kopp te. Har för tillfället förälskat mig i Lipton's Tahiti. Det är ju för vansinnigt gott, vanilj och ananas har jag för mig att det är. Till det blir det en matigare muffins - därför att det är det enda huset har att erbjuda. Är i desperat behov av att handla med andra ord.

Olivia är kanske piggare idag? Eller hon är väl som hon var igår morse ungefär. Men hon har nog inte haft just någon feber i natt. Hon leker lite emellanåt, emellanåt ska hon bara bli buren och hon äter inte så mycket. I natt åt hon faktiskt nästan en hel flaska välling där vid tretiden, men då var hon väl utsvulten. Sen sov hon faktiskt till åtta så då fick vi äntligen lite sömn. I morse smuttade hon lite på vällingen bara. Har hällt bort många liter vid det här laget. Tror inte att hon lider någon större nöd - men jag har en känsla av att hon skulle vara lite piggare och gladare om hon faktiskt åt något...

Ikväll är det träning igen, pump med fel ledare så nu ska vi studsa runt lite, kasta stången och hantlarna omkring oss lite hur som helst och sedan ha jävligt ont av någon märklig anledning. Nej, förhoppningsvis så kommer man ihåg vilka muskelgrupper som ska jobba i de olika övningarna och vad man ska tänka på - då kanske det blir bättre?

Sådärja nu har jag skrivit på detta lilla inlägg i nästan en timme, med lite andra sysslor där emellan (läs: tröstande) så nu tror jag att jag ska ge mig.

usch vad jobbigt det är när liten är ledsen och tröstlös och inget man gör blir rikigt bra. Olivia äter inte ens välling och det har aldrig hänt, inte ens då hon hade magsjuka! Fast hon dricker mycket, och en och annan Non Stop har hon tagit emot men det kan man ju knappast leva på i längden Men nog klarar hon sig någon dag... Hon har dock inte varit lika varm ikväll så det kanske ger sig. Hoppas.

Gjorde ett nytt personlighetstest här.

Resultatet:

Din personlighetstyp:

Kraftfulla, originella och känsliga. Slutför vad de påbörjat. Extremt god människokännedom. Lyhörda för andras känslor. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Respekterade för sin starka vilja att göra rätt. Oftare individualister än ledare eller underordnade andra.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Personalvetare, juristassistenter, lärare, läkare, tandläkare, kiropraktorer, psykologer, skribenter, musiker, artister, fotografer, förskole- och dagispersonal, studievägledare, bibliotekarier, marknadsförare, forskare, socialarbetare

Det här var lite intressant faktiskt.. Personalvetare är ju klockrent (med tanke på min utbildning). Skribent är ju drömmen. Forskare helt rätt, socialarbetare likaså.

Igår var vi ju på av höstens mest spännande äventyr (det mest spännande är kvar dock). Fölvisningen!

Lastningen gick inte lika lätt som för en månad sedan. Då kunde vi baxa in Athena utan problem, nu har hon lite mer egenvilja och framförallt mycket mera vikt..haha. Men det gick bra då vi lastade Pion före. Vi kom fram till Umeå vid halv tolv, och hästarna hade gott om tid att vila upp sig efter den långa resan. Visningen skulle ha börjat klockan ett (kvart över två för p & a) men det hela blev minst en timme försenat. Det berodde inte på ett stort antal startande, det var nämligen få anmälda till kvalitetstävlingarna för unghästar som gick av stapeln innan, liksom till själva fölvisningen, utan det berodde helt och hållet på ett bedrövligt dåligt organiserat arrangemang! Alla sprang bara fram och tillbaka och letade efter folk, saker..och ingen visste någonting när man frågade i sekretariatet. Riktigt bedrövligt!

Men själva visningen gick ju riktigt bra. Jag sprang med Pion, som dessutom skulle stambokföras så det blev en hel del löpning för min del. Matte Maria fick gå med sin lilla bushäst Athena som skötte sig bra inne i ridhuset. Däremot så var hon lite trött fortfarande, det var ingen riktigt "gaist" i henne, men en godkänd visning helt klart.

Hur gick det då?

Lilla Athena (ja, hon var verkligen liten i jämförelse med de andra fölen som säkert var en-två månader äldre om inte mer) fick sjuor som lägst men tyvärr kom hon en (1!) poäng ifrån att bli Klass 1 så det var ju lite surt såklart. Men hon fick väldigt bra kritik och hade hon varit lite mer på hugget hade hon kanske kunna roffa åt sig ett par poäng på traven och framförallt galoppen så vi är JÄTTENÖJDA! Sen hade hon världens sötaste visningsgrimma, den fick vi med oss hem så jag måste ta en bild och lägga upp - för några bilder från visningen har jag inte..

Pion fick också väldigt bra kritik, hon fick ju inga poäng eftersom hon har passerat tio år, men nu är hon stamboksförd och B-premierad så nu får vi se till att hennes avkommor visar framfötterna så hon för höja sitt avelsvärde ytterligare! Sen måste jag säga att Pion såg bra mycket fräschare och  mer musklad och tränad är flera av de andra yngre stona. En rolig dag och det bästa av allt är att jag aldrig var ens det minsta nervös. Skönt!

Ja så är läget här. Vet inte vad det är som fattas lilla gumman. Emellanåt så är hon lite piggare (alvedon är bra) men även då så går hon undan ibland, gråter en skvätt... Hon äter inget men hon dricker ju i alla fall och så suger hon på tummen? Men, hallå... vart kom det ifrån? Sen har hon knappt sovit något idag fast on är så trött så ögonen går i kors! Stackars liten. Vi har i alla fall haft mys i stora sängen idag, legat och läst böcker och kollat på TV.

God Morgon

I morse vaknade jag av att jag fick två SMS samtidigt (så ingen behöver ha dåligt samvete för att ha väckt mig haha) av olika personer. Dels var det J som ville informera om att han nästan, nästan fick soppatorsk på väg in till jobbet, men klarade sig - och dels var det en vänlig själ som ville påminna om att hovis kommer idag. Så vi behöver med andra ord inte fundera över vad vi ska göra idag. Måste bara säga att framförallt Pion har fått MYCKET bättre hovar sedan vi bytte hovis. Bra var det att jag blev väckt i alla fall, för nu hann jag duscha innan Olivia vaknade. Sedan har jag fixat barnvakt eftersom lillan är sjuk, hon skulle nog inte uppsakatta ett par timmar i stallet idag...

Olivia har för övrigt haft hög feber hela natten, Johan bytte lakanen någon gång tidigt i morse eftersom de var sjöblöta, och det var samma visa nu när hon vaknade. Hon verkar inte vara förkyld, men är lite risig i sin lilla mage - så frågan är om det är tänder på gång eller vad det är... Hon har ju haft feber av den anledningen förut, om än kanske inte riktigt lika mycket. Just nu är det lite bättre då hon precis har vaknat efter tolv timmars sömn...

Nöjda och glada är vi, berättar hur det gick imorgon..

Olivia tyckte att det var jättekul att vara på Hippologum, där var ju hästar överallt. Sen var ju båder moster He-i-ja och faster Jossan där! Däremot så åt hon lite dåligt till lunch, och resten av dagen. När visningen var klar så skulle vi äta, Olivia ville fortfarande inte äta och nu var hon TRÖTT. I stolen på restaurangen så låg hon tillbakalutad och sög på en klubba hon fått av en servitör, men vägrade smaka någonting annat. Inte vanligt. Tänkte att hon måste vara helt knäckt av hästäventyret. Försökte få i henne lite välling men inte ens det fungerade. I bilen slocknade hon innan vi ens startat från Hipologum, inte vanligt. Sen hörde vi aldrig av henne på hela hemvägen, fast hon vaknade till då och då. Inte vanligt. När vi kom hem var hon brännhet.... Aha. Feber!

Nu ikväll, strax innan Olivia skulle gå och lägga sig, så satt hon i mitt knä och vi pratade:

H: Vet du Olivia, imorgon ska vi fara och hälsa på Jessica!

O: He-i-ja?

H: Ja vi ska ju hälsa på Jessica!

O: He-i-ja? He-i-ja!

Olivia kravlar sig ner från mitt knä, springer in i tvättstugan och ställer sig och knackar på dörren (vilket betyder att hon vill gå ut). "He-i-ja, He-i-ja" sa hon om och om igen... "Inte nu, imorgon" svarade jag och stackars Olivia blev så ledsen. Hon ville ju fara och hälsa på moster Jessica på direkten...

Men, när blev hon så här stor?

Olivia äter och jag får inte hjälpa till, så då kan jag visa hur vi har det just nu istället. Tycker Lilla klarar det här med maten alldeles utmärkt själv...

För typ tre månader sedan så fick jag ju en liten surprise.. Do you remember?

Igår fick jag ÄNTLIGEN den utlovade uppföljaren på presenten! En sagobok/portfolio från min dag i studion och som kändis hahaha. Sötnosar! Tack så mycket!

En klart "felmärkt" bok! Var det inte 25?

 Resan började med hämtning till studion...

Där blev jag "fixad" med champagneglaset i högsta hugg!

Resultatet: En prinsessa i egenhändigt designad klänning...

Provade även den tuffare (min egna) stil!

Tjejerna manade på när jag skulle posera framför kameran - "Du måste ju se sexig ut!" Hur lätt är det då kameramannen är lillebror...?

Tack för en jättehärlig dag och en oförglömlig kväll!

Medan geniet badar ska jag visa er vad jag fick igår! Kommer om en stund!

God morgon.

Väntar fortfarande på att resten av familjen ska vakna. Eventuellt är Olivia på gång, hörde något därifrån nyss... Funderar på vad vi ska göra idag? Tänkte rida en sväng förstås, och fixa lite med hästarna men det blir först senare, då får Johan och Olivia hämta transporten och så. Vi bör nog göra en insats och ta ner sommarhagen, så grannen får tillbaka sin gräsmatta. Ja, så får det bli. Sen har vi ju hur mycket som helst att stå i som vanligt. Men först frukost, och nu pratar lillan för fullt så hon vill nog komma upp och göra mig sällskap...

Borde sova nu för det gör alla andra. Men jag vaknade för nån timme sedan med en insikt som gör mig ledsen. Det var gårkvällen, alla tankar på festen, hur kul det var och sådär... men det var någon som inte hade fullt lika kul den dagen, som aldrig skulle klaga, men som var bortglömd som vanligt. Jag hoppas ingen tror att jag inte är tacksam för festen, för det är jag och det är inte den som det handlar om. Det fick bara igång mina tankar. Jag har tur som har så bra vänner. Det är inte alla förunnat.

Jag önskar bara att saker och ting hade varit annorlunda.

Ikväll fick jag mig en liten överraskning, vad det var tänker jag visa imorgon! Kul var det i alla fall, för när vi satt och åt middag så kom det en bil uppför vägen, sen en till, och en till och en till... Vi fattade inget! Kul, kul!

Good morning,

I natt har jag drömt om Kvalitets, att vi skulle vara med både i kvalitetstävlan och fölvisningen.. hur det nu skulle gå till? Pion har ju passerat 6 år - med råge. Hur som helst så hade jag glömt mina ljusa byxor och ingen hade några att låna ut...Lite stressad dröm men men. För övrigt så är det mesta fixat, förutom byxorna då men det löser sig...även vädret ser lovande ut.

Idag blir det fokus på att göra klart uppgiften. Har gjort halva, men den andra delen verkar mer klurig. Först ska jag skriva en biografi om mig själv, sen ska jag analysera den på något sätt som jag inte riktigt har klart för mig.

..han rakade sig igår kväll ha ha. I wonder why. Kan det ha varit min högläsning?

Jag håller ju egentligen redan på med två böcker parallellt, men jag fick en ny här om dagen och jag tjuvläser i den lite. Mest för att jag faktiskt kan läsa på dagen, fast Olivisen är vaken och så. Det är nämligen Annika Lantz 9½ månad och den är skriven som en dagbok med små korta stycken bara, som är vansinnigt roliga och man sitter och fnissar för sig själv. Jag visade precis Johan ett stycke ur boken:

"när du ligger där och yrar av smärta så tänk på att vi män måste raka oss varje dag. Inte en gång i veckan eller en gång i månaden, utan varje dag!"

Det handlar om ett tips hon får inför sin stundande förlossning. Men det intressanta är ju alltså vad karln säger. Det som jag visade för Johan. Han rakar sig inte varje dag, det är bra om han rakar sig en gång i veckan. Det beror INTE på dålig skäggväxt, utan på.. lathet? Eller så vill han bara inte pussas och kramas.

Den här uppsatsen lär ska ha lästs upp på Rix FM, huruvida så verligen är fallet vet jag inte... Den ska också vara skriven av en mellanstadie-elev någonstans i sverige:

Nyttan med Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har fyraben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!

måste fixa. Behöver ett par vita/ljusa byxor till visningen på söndag. Har jag några? Nej det verkar väldigt fattigt i min garderob på just den varianten... Trodde jag skulle hitta några vita ridbyxor men icket. Kavajen hittar jag. Men det hjälper ju inte så mycket. Misstänker ändå att jag inte skulle kunna ha ridbyxorna om jag hittar dem.... Har ett par grå som är ganska ljusa. Det kanske funkar i nödfall. SKOR har jag i alla fall. Alltid något.

Jag har äntligen öppnat en av mina skolböcker. Att tänka sociologiskt. Det slår mig, kanske finns lösningen på mina problem här! Fasen, alla borde ju läsa den här boken. Eller?

Del 1: Handling, identitet och förståelse i vardagslivet, om jaget tilsammans med andra, om att betrakta livet och uppehålla det, om banden som förenar: att tala om "oss".

Del 2: Att leva: utmaningar, val och begränsningar, om beslut och handling (makt, val och moralisk plikt), om att få det att fungera: gåvor utbyte och närhet i relationer, om omsorg om oss själva (kroppen, hälsan, sexualiteten), om tid, rum och (o)ordning, om gränsdragningar, om vardagslivets bestyr.....

Del 3: Se tillbaka och blicka framåt, om att tänka sociologiskt...

av Zygmunt Bauman och Tim May

18 september 1999

Nu när lillan sover har jag tänkt göra den där uppgiften som övriga klasskamrater har ägnat de senaste tre veckorna åt att göra. Det är bara det att jag finner ingen inspiration att göra det, jag har total skolkramp just nu över att tvingas göra det här precis nu när jag inte alls har lust. Jag vet, det är bara att bita ihop och jobba på.

Eftersom vi faktiskt är två föräldrar i den här familjen, och båda har heltidsarbete/studier så får man väl hjälpas åt med att få vardagen att fungera tycker jag. Som det är nu, så är det hela tiden jag som får anpassa mig så att det fungerar, jag får strunta i mina studier och stanna hemma om nånting skiter sig, antagligen därför att mitt liv och mina intressen har mindre värde än allt annat. Så känns det. Samtidigt ska jag rodda så att det fungerar för resten av familjen, se till så att Johan äter innan han ska träna och sådant, som han inte gör själv. Vore jag förädraledig så skulle jag fan inte klaga, då skulle jag leva livet och kunna njuta av det, som jag önskar att jag fick. Nu är jag bara stressad. Eftersom jag ändå är hemma hela dagarna så känner jag ett starkt behov att få komma bort lite på kvällarna och göra något annat, för att orka med. Tack och lov har jag hästarna och utan dem vette tusan hur jag skulle orka med, men även där så måste jag pussla för att få in det i schemat så det passar resten av familjen. Tyvärr tycker min sambo också att han behöver kommar bort lite på kvällarna fast han ändå är borta hela dagarna...). Det är svårt det där, för egentligen missunnar jag inte honom att hålla på med hockeyn, han behöver lika mycket som jag, ha en hobby. Däremot så känner jag att det som bara skulle vara någon dag i veckan, har blivit många dagar i veckan och som vårt liv ser ut just nu så fungerar det inte. It doesn't funk. Det skulle fungera om han kunde anpassa sin hockeyverksamhet så att det fungerade. Hade han träning klockan 20 så kunde han få ha det varenda dag i veckan för min del (nu hinner han bara hem och vända). Då kunde jag få plugga på kvällstid, sköta hästarna nu på eftermiddagen då det är ljust, och vara med Olivia på dagarna. Kanske hinna iväg någon kväll i veckan och träna utan dåligt samvete. In a perfect world... Sen brukar jag tänka, hur hinner alla andra?

Så, när jag ändå är i farten kan jag ju passa på att besvara den eviga frågan, som jag får ungefär fem gånger per vecka, men som jag inte brukar besvara. Den kommer i olika skepnader men kan sammanfattas: Är det inte dags för en till snart? Det kanske är egoistiskt, men med tanke på att jag sliter mitt hår för att få livet att fungera som det ser ut nu, alltid med Olivia som prio ett, så är det ungefär det sista jag tänker på just nu. (Fast ibland, som idag till exempel, tänker jag att vi borde skaffa en till - NU. Bara för att jäklas med Johans chef som tydligen uttryckt en rädsla just idag för att vi har en till på gång, hur ska det då gå med nästa års stora projekt på jobbet som Johan är projektledare för? Det du. Moahahaha. Fast det vore väl kanske fel anledning.)

Däremot kan jag drömma om hur det var för ungefär femton månader sedan, när Olivia var ny. Hon magiskt och rofyllt det var och hur mycket man hade tid att njuta då (när jag faktiskt var ledig). Jag betvivlar inte att det kommer att vara magiskt nästa gång, OM det blir en nästa gång - men inte en chans att man får njuta lika mycket så första gången. För då är det ju trots allt två.

Så. Då har jag fått skriva av mig lite. Åter till studierna.

God morgon.

Efter en natt av underliga drömmar om road trips, döda rävar i diken, Storuman "under construction" och dess närhet (promenadavstånd) till Ringsele och fjällstugorna - samt en del annat obeskrivbart - så är vi nu på benen.

Dagen började med en våldsam brottningsmatch, jag behövde nämligen spola av Olivia under duschmunstycket och hon vägrade. Olivia vann de första två matcherna, efter en våldsam kamp, ett ursinnigt vrålande och med en slingrande teknik som är i det närmaste omöjlig att knäcka. Jag var nära att lämna WO, men skam den som ger sig. Jag vann den sista matchen utan övervåld och efter den segern var jag nöjd och Olivia ren och glad igen. Puh! Svårt att brottas med någon som man absolut inte vill skada, och som man vill ska förstå att det inte alls var så farligt egentligen.

Idag har jag inte planerat att göra något med hästarna, hinner vi ska vi försöka träna lite inför visningen men då måste Johan vara hemma och hjälpa till. Jag kan inte träna med båda hästarna själv. Däremot måste jag göra en inlämningsuppgift till skolan så håll tummarna för att Olivia sover länge och bra i eftermiddag. Nu ska vi äta frukost och sedan ska vi gå ut och leka en stund.

Olivia var SÅ glad när hennes kompisar kom på besök! Hon skrattade, klappade händer och sprang runt och gjorde sig till. Supermysigt. Och mysigt var det ju såklart. Alltid kul att träffa alla mammor, skvallra lite och barnen leker - mer med sig själv än med varandra, ibland i samförstånd men ofta inte. Ha ha. Alla barnen har ju blivitså stora nu! Blonda. En hel hög med blondiner faktiskt.

Vi fikade såklart. Godaste morotskakan med saffransglasyr... den är så god. Var inte säker på att jag skulle tycka det fortfarande, förra gången jag åt den var jag nämligen gravid och vem vet om det är hormonerna som gör den smaskig? Men den är riktigt bra alltså. Sen blev det misslyckade kladdmuffins också, snarare krispiga än kladdiga... och mackor. Ah well, nu blir ett par månader tills vi träffas igen (i denna form) och då hoppas vi på TVÅ nya bebisar! Selma och Kevin ska ju bli storasyskon.

Ibland vill jag bara pausa, eller vrida tillbaka tiden tills då Olivia var liten och ny och... det går så fort.

Igår körde vi pump. Det var ett för jäkla bra pass. Väl avvägda övningar och genomgång av alla muskelgrupper med tydliga instruktioner om var och hur. Jag hade mer vikt på stång och hanlar och ändå har jag inte alls lika ont i kroppen idag, som förra veckan. Varför? Jag fick värma upp musklerna och utföra övningarna korrekt. Däremot så känner jag mig trött i musklerna. De har fått jobba - men man behöver inte ha ONT. Alltså, så där riktigt ont som om man hade sträckt precis varenda muskel (vilket man förmodligen har gjort).

Idag körde vi core. Fy fan vilket kasst pass. Sämsta hittils på mycket mycket länge. Det var inte upplägget det var fel på - det var det faktum att ja inte hade några skor och därmed inte klarade av att göra hälften av övningarna typ. Det var riktigt dålig beräkning där alltså. Vi hade en annan instruktör ida med ett annat upplägg - tidigare har vi kört lite mer pilatesaktiga övningar, lite mindre statiska övningar och det fungerade perfekt barfota. Man är ju ett naturbarn och tar alla tillfällen att sparka av sig skorna. Idag var alltså inte ett av dem. 

Lägger upp ett citat i spalten till höger, och så byter jag när jag hittar något annat som jag fastnar för. Denna gång är det från bloggen Always keepin' it real och jag fastnade verkligen för dessa kloka ord som Alexandra från Försök att inte se så snygg ut citerade.

jag ska skriva om. Känner mig inte alls sådär superinspirerad faktiskt. Kläder får det bli. Det är alltid inspirerande.

Har köpt lite nya kläder till mig, och till Olivisen. Riktigt lyckade inköp - faktiskt. Sedan har jag ju hittat åt Olivias nya mössa, som försvann sekunden efter hon fått den! Det tog ett par veckor att hitta den och då har jag vänt upp och ner på hela huset många gånger vill jag lova...

Faktum är att nu har hon två stycken, jag blev less och köpte en till. Självklart dök första mössan upp samma dag!

Har bestället ett partylinne också. Det är illustrerat Avanna och just detta kanske inte är det hon lagt ned mest möda på. Hon har massor av superfina illustrationer. Vet bara inte vad jag ska välja. Så det fick bli denna variant tillsvidare. Vet att hon vunnit en designtävling på Lindex.

Köpte ett par manchesterjeans på HM, superfina! Rena rama 70-talet...  Blev även en kofta från samma ställe. Olivia fick vantar och en mysoverall att sova i nu när det börjar bli lite kyligare.

God... dag.

Olivia sitter i sitt rum och sjunger gocka, gooocka, poooa, gocka... Jag antar att hon leker med sin docka. Eller så har Skrållan (kisse) smitit in.

För ett par veckor sedan så släppte vi ihop Leo med Pion och Athena. Då gick kameran sönder.. nu har jag äntligen fört över de sista bilderna till datorn. Så här såg det ut när vi släppte ihop hästarna (nej, det var inte så mörkt och ja, det var riktigt dåligt väder):

För övrigt så är detta en dag som alla andra. Idag ska vi städa, vi har träning ikväll och jag tänkte baka någonting gott till imorgon. Hm, har ett recept i en tidning någonstans, som var SÅ himla gott. Måste nog leta lite...

Lillgumman!

Det här med dagis kommer ju upp ibland. Särskilt nu när jag påbörjar tredje veckans studier men knappt har hunnit studera någonting än. Jag har försökt plugga då Olivia är vaken, på dagarna. Det är ett skämt, ha ha. Jag har försökt hinna när hon sover sin middagslur - men då ska man ju dessutom hinna allt annat som är svårt att göra då hon är vaken. Jag försöker på aftonen, men eftersom Johan aldrig är hemma så blir det inget av det. Jag försöker på kvällen, men då är jag så trött och slut efter en lång dag med en AKTIV och PÅHITTIG ettåring, så då somnar jag i böckerna.

Ja, sen är det väl ungefär samma visa med hästarna, och allting annat. Hinner inte på dagen, hinner inte på aftonen och på kvällen är det ju för mörkt.

Klart man har funderat på dagis en eller två gånger men faktum är att jag inte tycker att vi har råd, sen har jag inte haft lust med det heller - hon är ju så liten! Men det kostar ju endel och det finns ingenting över. Strunta i skolan och bara vara mammaledig? Ja, det är ju ett alternativ - men det är ju bara att skjuta på problemet. Förr eller senare måste jag läsa klart och då är man fan inte rik. Nej, jag vet då ingenting jag.

Har köpt bröstbandshållare så nu hoppas jag lilla O ska sitta bättre i vagn och framförallt bilbarnsstolen och cykelstolen. Hon har nämligen myror i brallan och kryper ut ur bältet precis hela tiden...

Klicka på bilden för att se vart du kan köpa...

It´s a Monday.

Egentligen vilken måndag som helst faktiskt. Olivia vaknade redan halv åtta, hon kraschade nämligen tidigt igår, hon var helt slut efter helgens bravader. Ändå har vi inte hunnit göra något.

Solen tittar faktiskt fram och det gör den här dagen lite, lite bättre. Snart ska jag försöka få någonting gjort och förhoppningsvis ska måndagsångesten vara borta efter dagens ridpass. Hoppas det.

I veckan så har Johan hockeyträning tre kvällar. Vi har gymmet två kvällar. Vi måste städa huset också, imorgon helst eftersom alla Olivias bebiskompisar från föräldragruppen kommer hit på onsdag. Jag måste göra en inlämningsuppgift till socialpsykologin som ska vara inlämnad på söndag, måste påbörja några andra inlämningsuppgifter inom utredningen som ska lämnas in till veckan. Dessutom har jag en och en halv bok att läsa i veckan. Skolböcker alltså. Sommarhagen måste tas ner, och vi måste såklart mocka ur den och så. Jag måste boka en transport och göra iordning hästarna inför visningen på söndag, och på söndag är det alltså Umeå som gäller. Johan ska göra klart utelyktorna så vi får lite trevlig belysning här på kvällarna, halva gräsmattan behöver faktiskt klippas... Listan kan göras lång. Ångest.

Det här kommer att bli en riktigt, riktigt trevlig vecka förresten. Det får man inte glömma.

Godkväll...

Åter i civilisationen (om man kan kalla Ulriks för det?). Väl hemma konstaterar jag hur skönt det är att komma hem, efter att ha spenderat senaste dygnet i en halvkall sommarstuga med knapp uppvärmning samt ett skönt nattligt dopp där vid tretiden, till ett 17-grader varmt hus utan varmvatten. Det är lysande planering skulle jag vilja säga.

Jaja, nu sitter vi och kolla Bridget på TV, pausknappen är förnärvarande intryckt i väntan på en värmande tekopp och ett helt lass med mackor eftersom vi är hungriga som vargar. Ja, just det ja - vi glömde ju ta med frukost/lunch till stugan..

Åter till filmen.

God eftermiddag.

Insatta vet och förstår ju att det är kräftskiva i Finnberg ikväll. Denna gång ska vi lämna djävulen hemma (vad som hände sist är en heelt annan historia), jag har lovat H att det ingen Asti blir, men ostbrickan kör vi på igen. Samt kräftor. Balle ska inte käka romröra. Sist bangade jag badet, men kanske inte denna gång? Lillebror är inte där så honom behöver jag inte råka på i skogen tidigt i morgon bitti heller. Nej, det ska bli en glad, trevlig och rolig tillställning (vilket det var sist) men utan de där knasigheterna... Ja! Trevligt ska det bli.

Ha en trevlig helg!

Eller är det en fråga om prioriteringsordning? Nej, respekt är det. Tänk dig att en av de personer som står dig allra närmast visar mer respekt för precis alla andra, utom just dig? Vad gör man då?

Då var man hemma efter en lång dag.

En skitdag. Men har fått lite uträttat i alla fall.

Nu ska jag bara se till mina djur sedan ska jag dra ett täcke över huvudet och tjura.

Godmorgon!

Allt är lugnt här idag, inga konstiga drömmar och inga hästar på rymmen. Vi har ätit frukost, Johan är ute och skruvar i traktorn och vi funderar på att gå ut också. Brr.

Ska försöka hinna en sväng till staaan idag, hämta lite hönsfoder, våra pass och något inför morgondagen. Vad är det som händer då kan man undra? En liten rebus:

Lille taxen låg och voffade här inne. Något som har blivit mycket sällsynt sedan vi flyttade ut hit på landet. Johan ropade till honom att vara tyst som vanligt, utan att reflektera över vad det egentligen var han skällde om. Jag anade oråd, och sekunden senare ser jag något i ögonvrån som rör sig i nyponbusken...

ATHENA!

Ha ha... den lilla rymmaren.. helt hopplös. Trodde i min enfald att det skulle räcka med två trådar nu när hon blivit så stor, men icket. Nu har vi satt en till tråd nere, men vi vet ju inte om hon går under eller hoppar mellan trådarna så vi får väl se om hon håller sig inne. Tack och lov så vågar hon sig inte så långt från mamsen ännu så det är väl bara att vänta och se vad som händer.

Måste fixa lite bilder på hästarna, men vår kamera gick sönder sist jag försökte... snyft.

Nu ska Olivia i säng, sedan ska vi krypa ner i soffan med något gott, se på Idol och en film tror jag. Får väl se om jag somnar, det hör ju inte till vanligheterna men just ikväll känns det som om att det är läge. Skulle vara skönt (det är skönare att somna i soffan, än att somna i sängen av någon anledning).

systen till en SUPERMEGAKÄNDIS går i min klass? Det är faktiskt nästan så varje gång tycker jag, i dessa universitetskretsar. I Härnösand så umgicks jag mycket med min nollningsgrupp, däribland en kille i min klass vars brorsa spelar hockey i elitserien. Men det var väl inte så ballt om jag ska vara ärlig. Nu när jag har pluggat på distans så har jag egentligen bara umgåtts med ett par personer och det är de i min studiegrupp. Mitt examensarbete gjorde jag tillammans med en av dem, en väldigt trevlig och duktig tjej som jag jobbat ihop mig bra med. Hon flyttar runt hela tiden eftersom hon lever med en riktigt duktig hockeymålis som spelat i NHL, men även i Sverige och Danmark. Har fått höra många historier om livet som hockeyfru, framförallt i staterna... och det låter inte så häftigt faktiskt. Däremot så är det trist att hon har läst klart och lämnar mig ensam kvar att avsluta mina studier... Nu har jag alltså ännu en i min klass, vars ena syster är en superkändis som nyss släppt sitt senaste album, men även den andra systern är faktiskt artist. Och det var väl bara det jag ville säga, att det är roligt hur liten världen är ibland.

Dags att vakna.

Känner mig som en klubbad säl som dragits i rumpan över stock och sten. Med andra ord - jag är trött och jag har träningsvärk. Drömde i natt att det var ett par idioter som jobbade i skogen här runt omkring våran gård och körde grävmaskin, ibland genade de över vår gräsmatta och lämnade meterdjupa spår efter sig. Samtidigt var det höst och mycket mycket blött. Jag blev sur på en av dem och kastade en liten flaska med olja i huvudet på honom. Sen fick jag så dåligt samvete att jag låtsades att det inte alls gjorde något att han förstört gräsmattan. Jag skrattade nervöst och sa, det ser du väl - våran gräsmatta är redan så förstörd. Sedan hörde jag ett fasligt ljud i skogen när jag satt där. En liten, liten gris kom springande och tvärnitade när hon såg mig. Jag tog upp henne och bar omkring på henne, tänkte sätta upp en lapp om att jag hittat grisen så hon skulle få komma hem igen. Fundrade på vad jag skulle göra om vi inte hittade ägaren. Kunde jag göra ett hörn i hästhagen till hennes kanske? Men alla hörn av hästhagen hade ju svämmat över! Vad skulle jag göra? När jag tittade noga så såg jag att hela hagen var ju faktiskt vattenfylld. SÅ här kan vi ju inte ha det, tänkte jag. Johan har rätt. Vi MÅSTE nog köpa en grävmaskin, vi BEHÖVER den ju verkligen. Jag gick in och somnade med grisen i famnen. Olivia vaknade och jag skölle göra en flaska till henne. Jag hällde upp en deciliter whisky i en flaska, men vaknade till och insåg att det kan jag ju inte ge henne. Fast den smakade sött som arrakspunch. Så jag hällde ut whiskyn och... ja sen vaknade Olivia. På riktigt. Tack för det. Hon fick välling - mycket bättre.

Nu blir det frukost, sedan ska vi säkert hitta på något bus... när Liija sover så tänker jag hämta hem hästarna.  Måste ju hinna träna med lilla Athena som ska på fölvisning snart, det blir så sällan där borta hos grannen. Samma sak med Pions ridning, det är näst intill omöjligt för mig då inte Johan är hemma så länge de står där borta. Så nu blir det vinterhagen igen och det ska blir så bra så! Johan går av beredskapen idag och han har faktiskt inte haft en enda utryckning på hela veckan. Det måste vara den första. Så nu har vi suttit hemma i en hel vecka helt i onödan...

Jag överlevde kvällens träningspass. Tror det var det bästa hittils i coren, kändes väl planerat och genomfördes väl. En eloge till ledaren där alltså... Sen lyckades jag komma in på ett annat pass också, men det berättar jag mer om sen nästa vecka när jag äntligen har fått prova! Jag är SÅ glad över det i alla fall eftersom det är något jag suktat efter länge.

Nu ska jag lägga mig i soffan, kolla på Idol och unna mig lite Dark Sesame.. mm mm mmm...

Jag ska säga en sak, och det är att jag är så trött just nu. Vi kom i säng SENT igår, och av någon anledning (Olivia) så rinde alarmet på min telefon tidigt i morse! Hon brås på mormor. Duktig på att trycka på knapparna...

Morgonen började ju med en rödbetskrasch, sen blev det bad. Det var i och för sig riktigt trevligt, och jag fick äntligen träffa lilla I som badade och som Olivia visst tyckte var så söt.

Olivia fick massor med beröm för sin fina baddräkt!

När jag kommer hem efter badet och ska vila, eftersom jag är så trött, så har Ballefjanten öppnat kökskåpet och dragit ut alla sopor. Så det blev lite städning.... Sedan kastade jag i mig lite mat och la mig på soffan. Då vaknade såklart Olivia som inte alls tänkte sova länge idag.

Eftersom Olivia vaknade för tidigt, men vägrade somna om, så var hon trött och kinkig så vi tog en promenad till hästarna som fick sin mat. Sen gick vi tillbaka till kycklingarna och såg till dem. Det hela tog kanske 45 minuter och Baloo följde med oss hela tiden. När vi går in så springer han raka spåret genom huset till nästa ytterdörr - och kräks. Inte populär hund just nu i det här sällskapet.

Så nu har jag städat för tredje gången idag...ögonen går i kors och nu ska jag laga mat med Olivia hängandes på höften eftersom jag inte får släppa henne. Hon är minst lika trött... Mat måste vi fixa tills pappa kommer hem idag eftersom han har hockeyn klockan halv sex och sedan har vi core klockan sju.

Nej, nog med gnäll bara att sätta igång...

God morgon!

Efter all dramatik denna morgon (okej det var inte så mycket att tala om) så sticker vi iväg och badar! Själv skulle jag lätt kunna nöja mig med att bubbla, min ömma kropp behöver lite värme för att mjukas upp känner jag. Men vi lär ju hänga en hel del i de andra poolerna också, annars kommer inte lillan att vara så nöjd!

Inte fullt så dramatiskt som det ser ut. Men Olivia hittade en STOR burk med rödbetor, längst in i skafferiet. Hon sög tag i burken, sprang två meter, sedan orkade hon inte bära den längre utan tappade burken i golvet.. och ja, nu har jag torkat rödbetsspad (så jag är röd) och glassplitter.

Håhåjaja, vilken bra start på dagen.

ni får finna er i att jag fixar och trixar med bloggdesignen. Var inte riktigt nöjd med förra. Läser nämligen en blogg som använder precis samma, och varje gång jag kikade in där så kändes det liksom fel. Jag vill ha en egen design ju! Tänk om någon kunde göra en åt mig, skitsnygg och som ingen annan har.. Men som läget är just nu är jag nog lite ensam i alla fall.

Sådärja. Nu har vi varit på gymmet och kört Pump, tyckte det var lite mesigt, ledaren var slarvig och förklarade inte hur övningarna skulle utföras, det var svårt att höra och, tja, helt enkelt inget drag. Så man har väl inte tagit ut sig. Men skam den som ger sig, ska dit bästa vecka också och lägga på lite mer vikt (på stången - förhoppningsvis ska min egen vikt minska lite haha...). Dessutom tror jag att jag kommer ha en jävulsk träningsvärk i benen ändå, för där är jag inte tränad alls tydligen. I morgon kör vi core. Det är mycket bättre (har anmält dig till nästa vecka, M).

Lite mer träning har det allt blivit idag, vi hämtade en pall (800 kg) pellets som vi handlastade på och av efter gymmet. Kom precis ihåg att det är DET vi ägnar vinterhalvåret åt - istället för att springa runt och bygga hagar... aldrig får man vila!

Nu har jag suttit och läst Den obeskedlige domaren, en lustig historia som dryper av satir kring författarens uppdrag som nämdeman. Fast han hävdar att det inte alls är satir förstås. Jag läser på datorn, har ingen skrivare så jag kan printa ut dokumentet och nu är jag så slut i huvudet och har trötta ögon så det får vara bra för ikväll. Jag har pluggat alltså, skulle faktiskt inte få för mig att läsa den boken på eget bevåg...

Huvva nu är det spännande.

Jag lovar och svär, på heder och samvete, att klippet ni får se inte är arrangerat. Det här har hon hittat på alldeles själv, antagligen har hon sett mig göra det någon gång.. så klart. Men det är klart att mammahjärtat slår några extra lyckliga små slag en sån här gång...

Good morning...

Vaknade upp i morse i dimmans värld. Det är alltså UTE som det är dimmigt då. Inte inne i mitt huvud, eller nåt sånt (bara lite).

Vi har precis tagit oss igenom en frukost, utan större missöden. Vovve har jag stängt in i gästrummet med ett smaskigt ben. Han behöver nämligen få vara ifred en stund. Min dotter har fått upp ett il nu de sista dagarna och hon låter honom inte vara ifred. Hon jagar stackars Baloo runt huset och ska ligga på honom hela tiden. Han är ju så snäll, han klagar förstås knorrar och suckar, men kanske lite för snäll. 

Igår så var hon uppe på kökssoffan och klängde på vovve. Jag hann bara ställa mig upp för att ta undan henne  så slutade det med att hon dök från soffan, ner i golvet med munnen före... Stackars, stackars liten. SÅ ledsen och otröstlig har hon aldrig varit. Det tror väl jag det, hon har ett STORT jack på insidan av överläppen. Tur att den sitter kvar... Gissa vad det första hon gjorde i morse var? Upp på soffan, klänga på vovve och nästan falla igen. Om det inte vore för att mamma var beredd den här gången.

Nu sitter Olivia i mitt knä och leker med mobilen. Nu är det fridfullt i en sekund. Eller två.

Sitter och funderar på om jag ska söka jobb eller inte. Fick veta att jobbet skulle komma ut redan i våras och nu är det läge att söka, men jag har sån beslutsångest. Började ju läsa på heltid nu, men det är klart, en av kurserna kan jag ju läsa klart sen om jag skulle börja jobba, den behövs ju inte för min examen. Den andra klarar jag lätt fast jag jobbar - det är till och med så finurligt att föreläsningarna är på helgtid... åh herregud, men det är väl klart att jag borde söka. Det är väl inte precis säkert att man FÅR jobber bara för att man söker. Hm. Det var ju ett tag sen man jobbade. Det är inte ens alltför långt pendelavstånd.