Den här dagen började fantastiskt. Efter tolv timmars fasta fick jag vänta i en helt timme på att dricka den goda sockerblandningen.. så då var man ju lagom munter. En gravid kvinna med blodsockret i botten är inte att leka med. Sen hade de gjort om sockerlösningen så den var ännu mer koncentrerad och riktigt mycket äckligare än sist. Fy fasen alltså. Så jag fick ju kämpa för att behålla det jag druckit så jag inte skulle behöva göra om alltihopa en annan dag. Med Olivia slapp jag ju glukosbelastning helt, med Svante var det nödvändigt för då låg jag ju högt i socker ett tag där och nu när jag har haft finfina värden så har man blivit hårdare och gör det rutinmässigt på fler och snart alla. Så grattis till alla som planerar barn… det är inte kul. Men det gick ju bra i alla fall, helt normalt. Passade även på att kolla annat då jag ändå var där; blodtrycket var bra, järnvärde 134, viktuppgång 4 kilo sen inskrivning (6 kg totalt), bebisen låg och sov precis under huden med ryggen upp gissar jag, och tickade på med 137 kraftiga slag i minuten. SF-måttet ligger på 29 nu, dippar lite sen sist men inte så att man behöver oroa sig för tillväxten. Hon trodde att bebisen faktiskt sjunkit ner lite då jag haft så mycket förvärkar och sammandragningar. No worries, allt ser bra ut i alla fall. Fick order att försöka sova lite mer, hitta någon lösning… hur lätt är det?
Blev lagom att hämta hem Olivia från dagis nu då vi kom hem till slut, blodsockret dippade igen och humöret följer med förstås. Kom in i huset, kollade pannan och där brann ingenting så jag stängde bara igen och startade elpannan. Får se om jag orkar göra en insats då jag fått i mig någonting.. Kanske. Nu sitter jag och slevar i mig lite gröt, sen blir det vila för samtliga. Svante ligger redan, men har nog inte somnat.
Etiketter: Lillasyskon, Småbarnsår
0 hälsningar:
Skicka en kommentar