Man kanske inte kan kalla det morgon när klockan är halv tolv och man har varit uppe i fyra timmar eller nåt sånt?
Olivia sov som en stock i natt! Hon var jättetrött igår kväll så jag koksaltade och rensade hennes näsa så gott det bara gick och sen la Johan henne. När hon somnat så hörde vi inte av henne, inte ett pip, inte ett litet gnyende eller nåt... Innan vi gick i säng själva så hann vi båda gå in och kolla så hon verkligen levde! Hon har ju varit förkyld i en vecka nu och sovit mer eller mindre oroligt... Jag har varit upp åtskilliga gånger under nätterna och stoppat om henne då jag trott att hon varit vaken och ledsen, men bara klagat i sömnen... I natt har jag inte hört av henne en enda gång. Johan väckte mig strax efter sex då han gick upp och frågade var jag hade gumman? Hon brukar ju flytta in till min säng på morgonen för att äta och sen sover vi ett par timmar till... I morse vaknade hon klockan sju!
(...)
Puh! Och där tog man en spontan promenad..skulle bara ut och gunga vagnen en sväng..vackert väder idag även om solen går upp typ halv elva och redan är på väg ner...Gick ridvägen och OJ vad dryg backen är! Men skönt är det!
Idag har vi inte planerat något speciellt. Vi väntar på att Johan ska få välja fjällstuga och vecka, men han har inte haft tur med lottningen så det är bara att hoppas att vi hittar rätt vecka... Ja, vi sitter inte i sjön, blir det inte Riebnis (norr om Jäggeluokta - Jäkkvik) så blir det Umfors i stället... Våra fjällresor är verkligen årets höjdpunkt. En vis kvinna sa: "Det är som att komma hem". Kan bara instämma med kära mor - vi har det i blodet. Undrar om Olivia kommer att känna på samma sätt?
Ikväll blir det kanske att hälsa på någon. Det finns en och annan att besöka nämligen, nu har det varit mycket annat ett tag igen! Nu ska jag fundera lite mer på julklappar, har några kvar att köpa än.
Etiketter: Olivia, Vardag
2 hälsningar:
Gissar att det är sameblodet som strömmar i oss som tvingar oss varje år att åka upp till fjällen! Men jag kan verkligen inte annat än instämma på att det är som att komma hem! en vecka per år gör så himla mycket gott för kropp och själ och när man är där vill man bara inte fara hem och när man inte är där vill man dit :P Usch vad jag saknar fjällvärlden nu..Hoppas tiden fram tills vi ska åka går fort..Mycket fort..! :P
Du får inte glömma bort den andra halvan - morfarn kommer ju från höglandet också!
(Johan säger att man måste ha en skoter för att vara i fjällen)
Skicka en kommentar