Eller snarare en sån helg. Vi har gjort så mycket så vi är totalt utmattade.
Lördag förmiddag var ganska lugn, vi steg upp rätt så tidigt, Johan jobbade lite i badrummet en stund. När det var dags för Olivia att sova tog vi bilen och åkte iväg för att hämta transporten inför kvällens övningar. Flickan lämnade vi hos mormor och morfar en stund därför att vi ville ut och köra lite skoter på dagen. Det blev tio mil. Bara. Ojoj...vilken premiärtur. Det blev nog en och annan felkörning men det var roligt. När vi kom hem var jag sådär lagom mör i kroppen och härligt trött efter en lång utedag.
Då var det bara att snabbt lasta hästen, åka in till ridskolan för att rida ett pass för tränaren (och hämta upp flickan på vägen). Ridningen gick bra. Instruktören såg direkt vad som är vårt stora problem och det var faktiskt roligt, därför att de övningar vi jobbade med var egentligen precis samma som jag jobbat med hemma för att komma tillrätta med den där bakdelen som gumman så gärna vill trycka in. Det var väldigt bra att få hjälp med det i alla fall, resultatet blir så mycket bättre då man har någon som coachar och man kan inte bli lat och bekväm heller...sen har man ju alltid en del saker för sig som man inte borde...tror det fattas några trådar från huvud och ut i kroppen. Jag vet hur jag ska göra och INTE göra men ändå blir det inte alltid riktigt som jag tänkt mig. Kan bero på att jag suttit ute för mig själv här i skogen och ridit alldeles för länge kanske? Hon jobbade på väldigt bra och tränaren tyckte det var en söt och väldigt positiv häst som kämpade på fast det var jobbig. Aldrig att hon klagar eller blir sur! Sedan åkte vi hem igen, la isäng flickan och däckade i soffan...
Söndag skulle bli en lugn och fin dag hade vi tänkt. Johan dök in i badrummet igen och när det blev dags för flickans vila så lastade vi hästen och åkte in till ridskolan igen. Nu hann jag se lite av de andra ryttarna också, alltid roligt! Sedan blev det min tur och vi fortsatte med samma arbete som gårdagen ungefär. Öppnor, öppnor och åter öppnor... och lite skänkelvikningar som avslutning. Pion var lite stel till att börja med från gårdagens pass, men jobbade på bra och fick stretcha i skänkelvikningarna på slutet. Jag var också lite stel kan jag lova, efter all skoterkörning och ridningen på det. Puh! Sen åkte vi hem efter en snabb lunch, lastade av, vände direkt och åkte tillbaka med transporten, för att vända igen och åka med Olivia till bonusmostern som fick hoppa in som barnvakt då vi i sista minuten kom ihåg (med lite hjälp) att vi skulle gå på bio på kvällen. In i biosalongen i sista minuten...Jag kan lova att det inte var sköna stolar efter helgens alla aktiviteter - men filmen var bra och jag somnade inte som jag trodde. Tänk, förr i tiden såg många av mina helger ut så här, bara det att jag åkte till Ersmark för att rida oftast... Nu har man ju lilla flickan att tänka på, men hon är då såå besvärlig..bara sover eller är glad och nöjd och charmar alla hon träffar...och lasta gör jag ju själv så Johan får vara barnskötare. Skönt att slippa köra själv också, det får Johan göra haha...det var ju det jobbigaste när man ridit och är helt slut..att köra hem.
Etiketter: Hästliv, Vardag
0 hälsningar:
Skicka en kommentar