Mitt i allt elände som råder här så kan jag konstatera att min kropp helt plötsligt samarbetar hur fint som helst! Har inte det minsta ont någonstans, flåset har blivit lite bättre – jag känner mig faktiskt nästan precis som vanligt. Några långpromenader har jag inte vågat mig på, eftersom jag i princip var orörlig i en vecka sist efter det. Nu längtar jag efter min cykel (min nya!), så fort den kommer ska vi susa ut i omvärlden, jag och Olivia!Det är vår!
Etiketter: Lill-grodan, Olivia, Vardag
Livet går vidare
9 år sedan
0 hälsningar:
Skicka en kommentar