Dagens klart roligaste var i alla fall Gullungen som visade prov på lysande slutledningsförmåga?! Till sammanhanget hör att jag och Johan pratade vid frukostbordet om något vi hört igår... en liten tjej hade, när hon cyklade, kommit på den briljanta idén att testa vad som skulle hända när hon blundade. Första gången gick bra, men andra blev en kraschlandning mot en lyktstolpe. Förklaringen var att hon vill se om det gick helt enkelt. Samtalet vid frukostbordet handlade om att jag kände igen mig själv i den lilla flickan, och det är definitivt något som filosofen moi själv skulle ha kunnat komma på - ja, innan jag blev gammal och vis alltså. På golvet leker Gullungen med min klänning. Mitt i samtalet så drar hon klänningen över huvudet, ställer sig upp, vandrar iväg i blindo med framåtsträckta armar och i högt tempo tills det tar stopp i en vägg. Hon sliter av sig klänningen, ser sig förvånat omkring och konstaterar förvirrat att hon har hamnat på på en helt annan plats än innan hon drog på sig klänningen! Så asgarvar hon.
Det gjorde vi också, det såg verkligen helfestligt ut och varför, varför hade jag inte kameran igång?!
Etiketter: Olivia, Småbarnsår
0 hälsningar:
Skicka en kommentar