.bonheur

tänker jag släppa Pion och lilla Bella, som Olivia säger, över på beteshagen en stund över dagen! Hoppas på fint väder så jag kan ta lite bilder.

Idag har vi haft ett formellt avslut på projektet jag jobbat med de senaste sex månaderna. Det var roligt, allt gick bra och responsen var positiv så vi är så nöjda och glada nu. Framförallt över att det faktiskt blir en fortsättning. Inte med mig vid rodret eftersom jag ska vara föräldraledig, men jag hoppas få ta del av kakan på annat sätt.

Däremot så känns det väldigt tråkigt att projektet faktiskt är slut. Projekformen passar mig som handen i handsken, men framförallt så har vi haft förmånen att vara tre projektledare på olika orter som har fått jobba tillsammans – det har verkligen gått över alla förväntningar och vi har haft så roligt! Så jag kommer att sakna mina kollegor, såväl projektledare som samordnare och metodstöd. Men, vi har ju två veckor till att tampas även om inte alla kommer att vara med hela vägen… Nu ska jag dock luta mig tillbaka, klappa mig själv på axeln för väl utfört arbete, och v i l a!

tänkte bara säga att allt är bra med alla hästarna här. Vi har ute sto och föl så mycket som möjligt, än har fölis inte börjat rymma haha… (Athena var ju hopplös ett tag där!). Pion verkar hämta sig bra, hon ser fin ut, magen börjar komma igång och allt verkar i största allmänhet okey. Hästarna på bete verkar trivas hur bra som helst och har långa galopp, bus och lekpass i hagen varje dag!

Nu ska jag packa in alla mina saker i bilen ochdra iväg för den stora projektavslutningen, sen blir kanske livet lite lugnare…

Har tagit en timmes hemmajobb nu på morgonen för att förkorta arbetsdagen borta. Har lite ångest över att lämna Pion och Bella alldeles ensamma hemma..nästan – så det blir lite kortare arbetsdag borta. Har dock lite jag måste åka in för att göra och förbereda inför morgondagen! Nu börjar det vara dags att släppa ut flickorna i alla fall, och rulla iväg.

Jag har förresten sovit många timmar i natt. Bara vaknat någon gång och plirat lite på TV:n för att se att de fortfarande vara kvar.. och för tre toalettbesök där jag krampaktigt tagit mig till toan. Min rygg är totalt kaputt just nu, kan knappt gå – skulle sitta fint med en rullstol just nu faktiskt. Så här illa har det aldrig varit. Well, well, förutom det och en eländig hosta har jag sovit bra och det är skönt!

 Tjejen som fick världen överraskning när hon kom från dagis igår! “Lilla hästen” “Pion ha bäbis!” “Lijas bäbis!”  “Lija mjuka” Ja, ni ser ju – inte kommer jag att få ha Bella för mig själv inte..

För alla fina gratulationer vi fått! Härligt att så många orkat följa med i följetongen!

Lite av mamma, lite av pappa…

Vi har ju funderat hit och dit på det där med namn. Jag ville ha ett B och ett P, så att båda mamma och pappa får vara med på ett hörn. Men inget vi kommit på har känts riktigt bra. Nu har vi däremot bestämt oss. Tror jag.

Buckeye Belle

Pappa heter ju Belamour så det blir fint med ett namn på B. Med all sannolikhet kommer lilla fölisen att kallas för Bella. Mamma Pion är dock i allra högsta grad representerad. Buckeye Belle är nämligen just en Pion, en mörkröd sådan, så det vore ju finurligt om det visar sig vara en mörkfux vi har. Just nu vet vi inte riktigt vilken färg hon kommer att få, röd är hon i allra högsta grad men om det blir en fux i någon nyans, eller en rödbrun lär väl visa sig. Athena var ju en liten kameleont på den tiden det begav sig, så vi törs inte säga något säkert!

Som lite kuriosa kan nämnas att Buckeye faktiskt är en hästkastanj, liksom en fjäril…

Lilla fölis kommer att vara hur hög som helst när benen har vecklat ut sig…

I natt har det inte blivit mycket sömn av naturliga skäl. Kom i säng vid halv fem, tog väl en timme att varva ner och sen ringde väckaren kl 06.00. Men jag har hunnit jobba och göra bort veckans första “big deal”, och är nu hemma för att ta hand om mor och dotter i stallet. Pigg är jag till och med, måste vara allt adrenalin och alla lyckoendorfiner som jobbar på. Först och främst måste vi släppa ut Pion ensam. Det känns grymt, men hon behöver få springa och vara lite orolig några minuter, för då drar livmodern ihop sig fint och risken för infektioner minskar. Sen måste jag tvätta upp henne efter nattens bravader och så ska sto och föl få gå ute tillsammans ett tag också såklart.

Men hörni, i natt ska jag sova gott! Oj, oj, oj…

God morgon världen! Nu sitter vi inne och fikar. Nere i stallet ligger nämligen två trötta fröknar och vilar upp sig, så vi bestämde att de skulle få lite lugn och ro en stund innan vi städar upp i boxen och fyller på med mat.

Pion varvade ner efter en stund igår kväll och ställde sig för att vila. Jag sov i en timme och kollade till henne. Hon såg fortfarande väldigt lugn ut, stod och åt lite och verkade rätt så nöjd. Bar svansen som gick lite, men så har ju myggen hittat tillbaka också. Jag beslöt att sova i en och en halt timme till, men vaknade av något efter dryga timmen och såg då att Pion lagt sig! Då sparkade jag på Johan och önskade att jag kunde flyga upp ur sängen men fick baxa mig upp då ryggen la av igår kväll…

Vi skyndade ner till stallet och väl där kunde jag se att hon haft vattenavgång och att det redan syntes en fosterblåsa, två framhovar och en mule – rätt väg!

Så vi avvaktade mest och lät henne sköta jobbet. Johan hjälpte till lite sista krystvärkarna och bara 10 minuter efter att vi kom ut var vår nya lilla stjärna född!

Det gick helt fantastiskt bra, Pion är redan ett proffs och SÅ mycket coolare denna gång än förra. Hon var inte ens svettig så on hade verkligen inte jagat upp sig innan heller. Nu vill hon mest vila, äntligen få ligga, och putsa på sitt lilla föl. Som för övrigt inte är så litet, det känns i alla fall som om att det är större än sist. Och det är ett stoföl! Jag hade prickat in färg och teckning i mina drömmar men det blev ingen hingstunge!

Född en dag före BP.

Ikväll verkar pion faktiskt besvärad. Hon vankar runt emellanåt, lyfter svansen, slår med bakbenen mot magen, skrapar med hovarna, trycker upp baken mot väggen för att sedan vila korta stunder. Klassiskt öppningstadie med andra ord när fölet vänder sig från rygg till normalläge. Det kan ta ett antal timmar, men inte alltid så lätt att veta när det börjat. Sist såg vi lite oro redan dygnet innan fölning, medan många inte ser något alls förrän det är dags.

..till Pi och föl ikväll så att de kommer igång. I och för sig måste jag jobba imorgon, har ett viktigt möte på morgonen men sen kan jag jobba hemifrån om det skull vara så att det kommer ett föl i natt! Nu ska jag ut i stallet och göra klart (allt har han inte fixat, min stalledräng). Hoppas Pion känner sig inspirerad att föla nu när hon är nyverkad och så. Man vill ju känna sig redo när det är dags…

tro det eller ej, men ikväll bakar jag bullar! Det var ju hur länge sen som helst nu… Men det börjar vara dax att bulla upp inför sommarkalasen. Känns väl mer inspirerande att baka också, om man faktiskt kanske får smaka själv. Olivia hjälper till, det vill säga – varje gång hon ser mjölpåsen ropar hon “bullar” eftersom det är en bild på framsidan, sen provsmakar hon precis allt. Sockret är storfavorit! Usch, jag har fortfarande inte smält morgonens prov…

Stalledrängen han är ute hos hästarna han, de ska verkas idag och J fick den äran att ta den biten. Ja, han verkar inte – det får proffsen göra men han assisterar säkert bra. Men det gör han så gärna eftersom det vankas bullar när han kommer in sen, och vi har ett paket jordgubbar också som bara väntar!

Vad hände med vädret förresten? I morse var det riktigt varmt och skönt i solen, vindstilla och härligt! Sen hände nåt och nu är det kallt, regnigt och blåsigt. Det är verkligen inget roligt examensväder, det är väl skolavslutningstider nu har jag förstått.

åh fy fasen säger jag bara, att dricka en halvliter sockerlösning efter 13 timmars fasta är verkligen ingen höjdare… Måste vara bland det äckligaste jag gjort. Men glukosbelastningen gick över alla förväntningar, så nu är jag supernöjd! Inga problem där inte.

Nätterna är så himla lugna nu, så jag förväntar mig inte att det ska hända något. Pion äter bra, vilar så mycket hon kan men det blir ju fort för jobbigt när hon inte vill ligga. Det är väl bara att acceptera att det är en tjurig liten fölis denna gång. Och att ingen dräktighet är den andra lik! Men jag börjar känna mig trött och sliten....

Vi har haft en riktigt bra dag idag, trötthet och förkylningar till trots.  Olivia har gjort succé på pottan, bara en enda gång hann vi inte dit och då var vi ute!

Först betessläpp på förmiddan och det är ju alltid kul! Hästarna har galopperat runt mest hela dagen och busat och brallat så de är nog lagom trötta nu. Till lunch gjorde vi plättar med varma bär och grädde, riktigt lyxigt och gott, sen fick flickorna i huset sova en bra stund på eftermiddan. Skönt och välbehövligt.

Efter vila blev det röstning såklart. Vi hann handla lite också (för sjuttielfte gången den här veckan – vaddå planering?)… Ikväll har jag och Olivia duschat/badat och nu sover Olivia gott i sin säng. Ska ut och göra klart i stallet, och ja det är ju knappast någon idé med några kalciumtest nu längre… Bara att hoppas på att fölet vill komma ut nu när råmjölken faktiskt väntar.

Av flera orsaker. Till exempel så gynnar alltid ett lågt valdeltagande “fel” partier – det vill säga de som kanske inte skulle få så hög procent om alla röstade får högre vid lågt deltagarantal. Man ska värna om vår demokratiska rättighet – det är dumt att signalera att vi är ointresseradeav demokrati och att de kan göra lite som de vill därborta. Det är bättre att till och med rösta blankt, än att inte rösta alls – av alla ovanämnda orsaker. Det finns frågor som är jäkligt viktiga för oss att värna om nationellt, liksom frågor där vi verkligen behöver hela Europa och helst ännu fler med oss – därför måste vi rösta i EU-valet oavsett om vi är för eller emot EU. För än så länge så är vi faktiskt med.

Sådärja. Nu har vi båda två satt oss ner och verkligen bockat av de frågor som är viktiga för oss i valet, de som inte är det och hur alla olika partier ser på frågorna. Har nog sällan varit mer seriös inför en valomgång, även om vi kom igång lite sent med funderingarna. Har till exempel inte sett debatterna, även om de finns inspelade på boxerhårddisken. Men vi börjar ändå vara redo att rösta på de partier och kandidater som passar oss bäst – inte nödvändigtvis samma?. Är du redo?

Hästarna hämtas från den trista vinterhagen…

I nya hagen!

Först mat!

Sen spana in pläjset..

Sen bus!

Ikväll ÄR det helt fullt utslag på testet, inga tveksamheter. Så nu ska det bli intressant att se om något händer inom de närmsta 12 timmarna, eller möjligen 24 då. Sommarhagarna är klara, imorgon släpper vi över ungdomarna. Pion har jag hotat, har lovat att hon inte får gå over på förrän hon gjort sitt...

tycker inte man ska behöva vänta så här länge på föl.. hon kan ju lika gärna hålla på så här i tre veckor till! Det ska enligt alla konstens regler inte vara mer än nåt dygn kvar MAX men det strundar hon fullständigt i lilla Pionen. Eller om det är fölis som bestämmer, jag vet inte riktigt?

Idag ska vi väl fira nationaldagen litegranna, bygga sommarhage och sen får vi se… Inte pussa på fölis i alla fall.

…hoppas vi på nu! Nu är nämligen mjölken en helt annan nyans än tidigare och testet nära 100 % så det kan bara inte vara långt borta. Det tillsammans med ett spänt juver och vaxpropparna som börjat uppträda gör det ju extra spännande förstås.

Men eftersom Pion har signalerat att hon tänkt föla inom de närmaste 48 timmarna i typ två veckor, så vågar man ju inte hoppas på för mycket nu… men sist så fölade hon ju bara timmar efter att jag testat på den “vita” mjölken så jag hoppas den är lika vit nu som då helt enkelt!