Jaha! Men vad bra, jorden gick inte under igår heller. Det var bra.
Tråkigt den dag den verkligen gör det när det är förutspått. Ingen lär ju kunna uppmärksamma det då. Och han som sa det kommer inte att kunna säga "vad var det jag sa" efteråt.
På minussidan: Om man känner sig trött och jäkligt nere hela tiden, svårt att sova, värk i kropp, muskler och fästen, har varken tålamod eller koncentrationsförmåga, jäkulska humörsvängningar (hela tiden och inte bara PMS men grymt mycket värre PMS än någonsin dessutom), går runt och fryser jämt (fast – ovanligt egentligen?), blir trött och får ont i huvudet ute i solen, ont i kroppen, och värst av allt: KLÅDAN. Hela huden känns som en storlek för liten och som om att den håller på att spricka, känns som om att bada i olja borde vara det enda som hjälper, får en massa konstiga kontakteksem av allt och inget, magen bråkar hela tiden… Vad är det då för fel. Typ nödslakt, eller? Kom ihåg, man googlar aldrig sympom. Leder bara till ångest och hypokondri ovanpå allt annat.
Ah, men det är lite diffust bara. Det är bara det att man inte är gjord för att bo här tror jag. Man ska vara där det är varmt och fuktigt, solen skiner (får väl använda solglasögon), livet går i jämn takt, där man aldrig behöver frysa. Så måste det väl vara, visst? Fast det har ju varit så här typ hela sommaren också. Tänker jag efter så diskuterade jag det med barnmorskan ett par veckor innan Tyra föddes och skulle ta blodprover men det hanns liksom aldrig med. Men det här ju värre än vanligt alltså. Blä.
På plussidan: Idag kom en ny motor till mitt promenadband. Bra! Jag har verkligen saknat det. Förresten fick vi tag i brödrosten också. Jättefin är den. Mycket nöjd. Och så har ja fått hjälp med vinterhjulen på bilen. Inte illa. Gruvade mig för att behöva göra det själv.. fast jag kommer inte ihåg om J hade satt dit dem eller inte. Han drar ju åt muttrarna så ingen får upp dem (men vi tappar inte hjulen i alla fall). Annat bra är att barnbidraget kom idag och vi hade kvar pengar på coop-kortet. Det är ju liksom en målsättning. Nu ska jag se Lyxfällan.
Etiketter: Ego, Gnäll, Hanna FilosoferarSvante råkade välta ut Olivias lilla fina blomma med tillhörande blomkruka idag. I jakt på en ny kruka hittade jag en enda riktigt liten kruka som skulle kunna fungera som ersättning. Det är en kruka som en gång hyste ett bonsai-träd.
När vi köpte huset för 5 år sedan så fick vi denna Bonsai av ett kompis-par, med orden “att vi skulle vårda trädet som vårt förhållande”. Trädet överlevde inte ens ett år under vår ömma vård. Men det gjorde vi. Tack och lov för det. Man får helt enkelt skaffa ett nytt träd till krukan ibland, eller en ny kruka till trädet. Träd och kruka representerar alltså inte makarna i det här fallet, utan kanske snarare kittet som håller dem samman. Bara man underhåller det hela tiden och kanske byter ut lite ibland så fungerar det bra även om man skulle råka glömma bort att vattna det ibland eller råka slå sönder krukan.
Jäkla svammel. Vad jag egentligen ville komma fram till är – att deras förhållande höll knappt i ett år efter att vi fått trädet så jag undrar om det inte var deras träd vi fick att vårda och så sabbade vi allt?
Etiketter: Hanna FilosoferarNär som helst har J gjort sitt första kvällsskift. Det gick bra det. För oss här hemma alltså. Lite så där plötsligt händer det. Barnen har lekt och kommit sams hela kvällen, och sen gick de i säng och inget spring alls. Man bara vad hände nu egentligen? Ska det vara så betämmer jag att jag gillat kvällsskiften, för förmiddagen med J hemma var toppen också.
Annan rolig grej som hände idag var när Svante sänkte iPhonen i badkaret. Alla barnen badade ju som sagt, eller rent tekniskt hade Tyra en egen liten bajsfest som jag fick ta hand om så att hon skulle kunna bada vidare. I alla fall så precis innan så hade jag tagit av ett hårband som Olivia hade, och slängt det på golvet. Medan jag grejar med Tyra så hoppar Svante ur bade och slänger hårbandet i vattnet. Okey. I nästa sekund ser jag att han har något svart, blankt, bekant föremål i handen. Han höjer den och
“Neeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej!”
kastar den. Plums.
Den fungerar ju. Bortser man från att den vill stänga av sig hela tiden, att startknappen inte riktigt fungerar som den ska, att man inte kan printscreena, att man inte kan lyssna på ljudfiler av något slag, att man bara kan ringa med högtalaren på och med sprakande ljud, att man bara kan Face-tajma utan ljud alls och att skärmsläckaren släcker telefonen precis hela tiden, bortser man från det så verkar den fungera rätt okey ändå. Man kan alltså surfa, blogga, twittra och spela wordfeud. Om man har överseende med att man måste väcka den till liv då och då. Numer kan man till och med ta kort med den utan inbyggd dimeffekt.
Jag har ändå inte haft så mycket ångest. Lite, men inte mycket. Nu ligger den på tork så vi får väl se hur den mår imorgon.
Det går ganska bra med potträning/renlighetsträning. Bara lite i otakt sådär. Ena dan är Rufus stensäker, andra dan regnar det och då fuskar han ute och pinkar inne. Men då är Svante stensäker istället. Idag har han gjort sin första heltorra dag. Bravo! Han har dessutom kommit på det här med att göra nummer två och säger till. Sen är det väl si och så med att hinna med i svängarna. Men framstegen!
Extra! Extra! Missa inte senaste nytt:
Idag har jag putsat alla fönster in och utsida. Utom de fyra i förrådet där jag bara hann utsida. Men plötsligt händer det. Mamma putsade nog senast för ett par år sen eller så. Ja någon insida har man väl farit över nån gång i veckan sådär då det krisat…
Så enkelt det är att blogga ändå då man sitter vid datorn. Nu ska jag packa dagisväskor och sen lägga mig och vila lite.
Etiketter: Hanna Filosoferar, Rufus, Småbarnsår, SvanteFyra av fyra barn sover. Så egentligen borde jag jubla, starta all världens barnvakter och springa ut till hästarna. Men fick en sån där ögonmigränattack på förmiddan så nu har jag ont i huvudet och är trött istället. Alltså borde jag passa på att sova också. Bara det att så fort jag lägger mig så vaknar någon så jag sitter här och väntar istället? En timme har jag väntat nu.
Passar på att uppdatera iPhonen, ladda över bilder och tömma den. Gjorde det senast i maj. För 1200 bilder och filmer sedan… Så det var dags. Sen maj har jag suttit vid datorn en gång varje månad, betalat räkningar. Det gjorde jag igår. Men nu sitter jag här idag alltså. Den (datorn) har healat sig själv under tilen. Fläkten fungerar igen.
Etiketter: Hanna FilosoferarDet är mycket förändringar på gång här. Det mesta i positiv bemärkelse men ändå med visst vemod. Sen finns det det där nödvändigt onda.
De största förändringarna:
-Idag flyttade hönsen till ett nytt ställe. Verkar bra, de får gå helt frigående precis som här och ha det gott. Så det blir en hönsfri (och tyvärr äggfri) vinter. Sen får vi se. Måste renovera hönsgården innan vi börjar om i alla fall. Kommer att sakna dem faktiskt, men det blir bra det här.
-Imorgon vill jag inte ens tänka på. Det blir värsta dagen på länge. Det nödvändigt onda. Skriver mer sen antar jag.
-På fredag jobbar Johan sin sista arbetsdag på gamla jobbet! Vemodigt förstås.
-På måndag blir det nytt jobb för J och nya tider här i huset! Spännande. Hoppas vi får se mer av varandra nu?
-På tisdag händer det något riktigt kul som också innebär en stor förändring. Det skriver jag mer om då. Var sak har sin tid.
För sex månader sedan bytte vi mataffär. Det känns som om matkassen blivit lite billigare, jag vet att den i vart fall inte blivit dyrare. Och pengar tillbaka på dessa sex månader ligger på ungefär 1800 kronor mot de 300 kronor vi skulle ha fått på gamla mataffären. Det är sjukt stor skillnad. Man kan till exempel säga att vår månadskostnad på blöjor är nere på 0 kronor med två blöjbarn.
Det är synd att det är så för jag gillar verkligen gamla mataffären bättre...
Bara för att semestern är slut och bara för att det är augusti behöver det inte betyda annat än att det faktiskt är sommar fortfarande ett bra tag till. Så det så.
Vilken sommar sen! Vädret är och har ju varit fantastiskt. Och det finns knappt några mygg eller annat åte alls.
Det är bara att fortsätta njuta.
Ser ni Svante? Han är på sitt favoritställe.
Etiketter: Hanna Filosoferar
Hej bloggen.
Tänkte bara skriva en hälsning. Vi har det bra på sommarlovet. Jag har fått en ny kompis som heter Ove. Jag vill bli av med honom. Schas Ove! Hemma på gården påtar vi på med gräs, ogräs, odlingar och annat pyssel. Jäkligt goda jordgubbar har vi. Vi har också upplevt lite. En kameltur, till exempel. Och förra veckan var vi i Turkiet. Där träffade vi ingen kamel.
Flyga med tre kids - inga problem. Ser du så stor Tyrisen har blivit förresten. Ingen bebis längre. En "toddler" med massor av egen vilja. Men fortfarande väldigt snäll och okomplicerad.
Djuren har det bra och hästarna har fått ett kanonbete ett stenkast härifrån. Bagge har varit på rymmen några veckor, men hittat hem.
Just idag har vi varit på äventyr i och vandrat längs Mårdseleforsarna. Alltid mäktigt.
Ja, jag bär ett barn framtill och ett baktill. Grymt bra träning. Men nu återgår vi till sommarlovet, hoppas hinna med lite mer kul. Längtar mest efter att träffa en alldeles ny liten person.
Ville bara skicka en hälsning...
Ha det fint!
Etiketter: Hanna Filosoferar, Naturen kallar, Småbarnsår
...Alex Schulman. Det vill säga, sno någon annans frågor. Det gör jag nu i brist på annat intressant att blogga om än sol och värme. Och något måste jag ju hitta på när jag sitter på en stol mellan Svante och Tyras rum och väntar på att få springa till antingen ena eller den andra som inte kan sova på grund av just värmen.
Snor A.M.O:s frågor (är det inte just hon som brukar göra en Alex...?)
Ja, och jag vill ju fortfarande höra om LCHF och förhållandet till mat och vikt och hälsa!
LCHF har jag "aldrig" provat mer än första veckorna då jag kört GI. Passar mig bra som kickstart, man förlorar ju massor med vätska till en början och känner sig lättare. Men i längden vill man ju ha mera vätska och mindre fett i kroppen vilket man säkert får med LCHF. Jag vågar dock inte köra längre än så utan att kunna kontrollera mina värden. Sen är det ju som två läger - de som mår jättebra och de som tappar matlusten, börjar må dåligt och så vidare... Vilken är jag? Gissar att jag lätt blir den senare då jag hela tiden får kämpa med min matlust ändå. Vågar liksom inte trixa så mycket.
Men GI kör jag gärna, inte just nu då jag ammar dock. Då äter jag mer kolhydrater, men håller mig gärna åt GI-hållet för att inte drabbas av sockerdjävulen. GI ser jag inte som en kost för att gå ner i vikt utan det mår jag bra av och kan kontrollera sockersuget bättre. Vill jag gå ner i vikt måste jag göra av med fler kalorier än jag äter. Så orättvist är det, för somliga (min man till exempel har mycket högre förbränning än jag). Att bara banta utan träning är värdelöst för då går man upp så fort igen. Tränar man får man tamejtusan bättre förbränning och musklerna kräver bränsle! Jag tränar just nu 6 dagar per vecka - bara PW för annat hinner jag inte. Men det är bättre än inget. Rider förstås så ofta jag kan. Sedan februari -förlossning- har jag gått ner ca 18 kilo. Det är tacksamt för så mycket gick jag inte upp. Men innan Svante blev till gick jag ju upp en del så det finns att ta av. 11 kilo till är väl målet på sikt. På ett ungefär sådär.
Med tanke på det länga svaret så kan man väl konstatera att kost och hälsa är ett visst intresse. Jag läser på väldigt mycket.
Jag undrar hur du gör när du fotograferar dig själv. Ber du någon annan göra det eller ställer du in kameran på självutlösning?Jag tänkte först photobooth men på många bilder sitter du ju vid datorn så att den är med i bild så det går ju inte.
Nä photobooth använder jag inte. Kör inte Mac (tyvärr). Oftast håller jag upp iphonen och trycker av bara. Ibland är det Olivia bakom kameran.
Ja, vilket är ditt bästa föräldratips?
säg aldrig "jag ska aaaaldrig göra si eller så" för det kommer du att göra. Även om det inte blir så som du har tänkt så lovat jag att dina ungar kommer att växa upp och må bra. Massor med kärlek är det viktigaste och bebisar kan man inte skämma bort för får de extra mycket närhet så blir de trygga senare i livet. Vart visst många tips?
Varför heter din blogg som den gör?
det fanns en Bonheur i mitt liv i en tid som var då. Men han har präglat mig så mycket och visat mig att jag kan klara av så mycket bara jag bestämmer mig, försöker, och inte ger upp. Det kommer jag alltid att bära med mig. Jag skapar min egen lycka.
Har du nåt tips på hur man kan "ta hand om sig" när man är någorlunda nybliven förälder och liksom inte vill snöa igen helt när det gäller film, musik, politik, tv-serier? Finns det nåt bra och någorlunda smidigt sätt att hålla sig uppdaterad?
skaffa ett till barn och känn att du kan njuta av bebistiden istället för att ha krav på dig själv. Njut av nuet för om bara en liten stund har du all tid i världen. Eller i alla fall mer tid för dig själv.
Hur ser dina vänskapsrelationer ut?
Lite ledsamt på nåt vis. Jag har inte så många men nära vänskapsrelationer och ändå hinner jag inte med dem i närheten som förr. Men det är en tid som är nu och jag värnar om de vänner som jag har "för livet". Vi får väl börja hänga ofta igen då vi är runt 40 och coola istället för runt 30 som är en intensiv tid.
Vad tror du att andra människor i allmänhet (kollegor, klasskompisar, bekanta) tycker om dig?
Jag hoppas de som känner mig tycker bra om mig helt enkelt. Vad andra tycker orkar jag inte fundera över.
Vad är ditt bästa stiltips?
Ha det som du tycker är
Bekvämt
och
Snyggt
Känner du dig bekväm och snygg utstrålar du självkänsla och den stilen klär alla. Är du obekväm men snyggt klädd ser du ändå osäker och obekväm ut. Är du bara bekvämt klädd men inte "snygg" så har du mjukisar och det är väl inte direkt någon skön stil att skryta med.
Om du fick flytta vart du ville, vart skulle det bli, eller skulle du vilja bo kvar?
Jag är inte säker på att jag skulle bo kvar. Men jag drar inte igång projekt flytt förrän jag är säker på var jag vill bo. Så länge vi stannar i den här kommunen så tänker jag inte flytta på mig!
Vad sa egentligen Lasse Berghagen när han lämnade studion?
Det vet väl inte jag...
Varför LCHF i stället för GI? Tvärtom! Se första frågan.
Svårt att inte gilla prognosen veckan efter påsk!
Det är väl ungefär den här tiden vi brukar vara i fjällen? Tur vi inte hade några sådana planer i år...
Etiketter: Hanna Filosoferar
Men titta. Det kommer fler dagar som man kan leva med! Idag har vi varit ute och skottat snö och dragit boben runt, runt gården. Det gick finfint det, inte ens jobbigt faktiskt. Om inte Svante hade varit så trött hade vi varit ute än.
Sol imorgon, då gör det inte så mycket att det är lite kallt.
Sen redan på torsdag blir det lite mildare, se bara på fredag sen! Och lördag, mina vänner. Lördag! En sådan dag skulla jag kunna tänka mig att gå ut med en bebis från BB utan att den fryser ihjäl på hemvägen. Sol är det första man borde få i sitt liv. Problemet är att jag inte riktigt tror att vi är klara till dess.
Håller bebisen samma tidsplan som Svante (38+6) så är den inte här förrän nästa helg och då ser det inte fullt lika varmt och skönt ut. Men det kunde ju vara värre alltså.
Håller den samma tidsplan som Olivia (40+4)… så blir det jobbigt…
Etiketter: Hanna Filosoferar, Lillasyskon, VardagMin dator kämpar på sista livhanken. Jag vet inte om jag hoppas att den ska ge upp snart, eller hålla ett tag till. Det senaste vore bäst förstås. Behöver ha kontoret klart till nydatorn och så är det förstås ekonomiskt mycket bättre om vi slipper köpa den nya precis just nu. Blir i alla fall ingen billig nödlösning nästa gång, då blir det den riktiga datorn som ska hänga med ett tag. Måste ju ha en bra arbetsplats, såg att Läckbergs årslön låg på många miljoner så man kanske skulle ta och skriva den där bästsäljaren snart?
Etiketter: Hanna FilosoferarEn sak slog mig precis. Det här med att vara gravid, och gnäll, gnäll, gnäll jag har så ont och tar mig inte ur soffan och det tar mig fem minuter att kliva upp ur sängen och så måste jag springa på toa sjuttioelva gånger varje natt och gissa hur många minuter man hinner sova då, och gör jag det, eller det, eller det så får jag så ont sen så då kan jag inte göra något mer och var det värkligen värt det?? Apropå det. Tänk om man vore handikappad på riktigt. Det är nog ganska nyttigt att prova på den sidan ibland. Att tvingas avstå saker man borde kunna göra. Att avstå saker som man förvisso kan greja, men det blir helt enkelt för komplicerat och omständigt. Man får respekt för de som alltid har det så, och som inte gnäller utan faktiskt lever sitt liv ändå. Och gör det omöjliga hela tiden. En annan kan ju mer eller mindre ge upp ett litet tag, bättre tider kommer ju. Förhoppningsvis snart. Sen kanske man ibland ska ha lite mer respekt för sin egen kropp också. Acceptera att man inte SKA göra vissa saker och acceptera att man måste be om hjälp ibland. Det är ju dumt att dra på sig ett handikapp på riktigt bara för att man är dumtjurig liksom. För någonstans där emellan pendlar jag – ena dagen så ger jag upp, sitter i min stol och har så tråkigt jag bara kan, för att nästa dag känna mig i prima skick, och dumtjurigt köra på lite för hårt med städning, vattenhinkar, stallarbete och annat. För jag ska minsann klara allting själv – det har jag ju alltid gjort. Ingen ordning är det. Och rörigt blir det.
Etiketter: Hanna Filosoferar, LillasyskonJag sitter i köket alldeles ensam och sippar på en Latte som Johan gjort till mig. Har dessutom ätit två chokladbollar som jag och Olivia bakat i eftermiddag. Lyxigt att ha Johan hemma en dag… ♥
Ett lyxproblem är att jag inte har någon skön fåtölj att sitta i, framför TV:n. Det är nämligen där de andra sitter. Våran soffa är alldeles för låg och djup, har jag väl hamnat där tar jag mig knappt ur den sen. Tillhörande fåtölj är ju exakt lika låg och djup förstås. Det gör så himla ont att ta sig ur att det knappt är värt det längre. Plus att det tar flera minuter så man kan ju inte direkt sitta där och vara beredd på att jaga busiga barn samtidigt. Har en fåtölj i hallen, som jag sitter i när jag ska sko mig och klä barnen och så. Den kanske fungerar bättre men har inget liggläge – men vad ska jag sitta på i hallen om jag tar den därifrån? Fast nu säger Johan att vi har ju en till fåtölj ute på altanen. Den har liggläge. Men kan ju vara översnöad i värsta fall, beror lite på exakt var den står. Vilka problem… Ska i alla fall flytta våran kökssoffa ut i andra hallen så fåtöljen blir ju ledig hur som helst. Julgranen får ta plats där soffan står nu nämligen. Hoppas det blir bra!
Etiketter: Hanna Filosoferar4 tv-program jag ser
Idol, House, Greys, Skavlan
4 saker jag gjort idag
Pratat i telefon, druckit isvatten, tuschat fåglar, känt mig oduglig
4 saker jag längtar efter
Jul, Bebis, Vårsol, Sommarnatt
4 saker på önskelistan
Golvfärg, väggfärg, takfärg och 6 meter tyg i rätt färg.
4 saker jag avskyr
Lever, spindlar, kräksjuka, halka
Tur
Turen kan komma att ändras under dagens lopp. Du kan tyckas vara drabbad av riktig otur de tidiga timmarna men framåt kvällen kommer turen tillbaka. Låter som om att man ska ta sovmorgon. Länge.
Hälsa
Förhala inte något som nu måste göras. Sådant som du tidigare har ryggat för upplever du inte längre som problem. Undrar vad det kan vara?
Ekonomi
Idag gäller det att ha is i magen om du handlar med värdepapper. En affär som till en början verkar lockande kan visa sig bli en förlust för dig. Okey. Inga affärer imorgon.
Arbete
Det finns många saker som du skulle vilja förändra på ditt arbete men du har tidigare inte fått gehör för dina idéer. Idag är en lämplig dag att vädra dina åsikter igen. Är det här på hemmajobbet då menar de? Mitt andra jobb orkar jag inte ens tänka på.
Kärlek
Dagen har sin lugna gång, om det skall hända något är det du som får ta initiativet. Något du nog inte känner för. Jaha, skit i det då.
Relationer
Du blir mycket förvånad när en granne visar överraskande vänlighet. Jag har väl bara vänliga grannar. Ser jag fram emot…
Nio bitar. Hur tänkte de då? Vem får den sista?
