.bonheur

Mycket på tvären idag.

Olivia har påbörjat sin potträning. Bara det att hon vägrade sitta på pottan. Hon har suttit där hur mycket som helst innan, men nu när vi skulle vara seriösa så blev det nog för spännande? Istället var hon helt torr i en sådär fyra timmar, trots att hon både åt och drack… det kanske inte låter så konstigt, men riktigt så länge brukar hon inte vara torr… Men skam den som ger sig! Nu sover hon sött sen en tid tillbaka, imorgon blir det dagis, sen kan vi fortsätta med det vi påbörjat.

Själv har jag legat på tvären i jordgubbslandet och rensat bort tre ton löv. Nu är det fint igen, helt ok att rensa löv när man slipper rensa ogräs…

Men nu är det istället bebis som lagt sig på tvären. Kanske är det så att vi har ett vändningsförsök på gång – ÄNTLIGEN säger jag i så fall och ge inte upp! Det är nämligen trångt, ont gör det faktiskt - trots att magen ser stor ut, och trängre lär det väl bara bli antar jag så har man kommit så långt är det bara att fortsätta..

Olivia har haft sitt utvecklingssamtal som kan summeras med att hon är en glad och go’ tjej som fixar det mesta hon ska fixa. Efteråt fick jag mig ett extra barn i form av en liten dagiskille som absolut inte släppa tanken på att jag fick duga som extramamma. Klart han kunde ha fått följa med oss hem, men då hade nog hans riktiga föräldrar blivit ledsna.

I eftermiddag fick Leo premiärhoppa för säsongen. Han ÄLSKAR det ungefär mer än allting annat.. Onödigt att ens bygga en löshoppningsbana, eller att stå med inne på banan för han sköter det där helt själv. Han hoppar, och hoppar och busar och brallar – det är så roligt att se! Vi la inte upp någon höjd eller så idag, eftersom det var ett tag sen, utan han fick leka på lite bara en stund. Men nu får vi köra på lite regelbundet igen helt enkelt. Leo har så bra inställning, rättar sig så fint och har helt ok teknik så vi ser nog ett litet hoppämne där minsann. Skulle bara ha haft honom inriden…

Baloo har tagit några steg idag! Med lite balanshjälp i svansen kan han faktiskt ta några små steg, det kommer fler och fler funktioner men han får ju lära om från början…

Usch vilken natt, men Olivia har fått sova – det är huvudsaken! Själv har jag vridit och vänt på mig, sprungit på toan i tid ch otig och brottats med bebis i största allmänhwt.. i grund och botten beror det på att jag är lite för stressad just nu. Det är inte så bra och jag måste försöka plocka bort lite arbetsuppgifter som jag ändå inte borde göra.

Nu ska vi strax trampa iväg ner till dagiset och höra va de har att säga.

Nu så står det äntligen en hägg på Hägges gård. Vi fick den levererad hit på gården nu i eftermiddag då mompa och mommo kom hit. Jättefin är den och den kommer nog att ta sig fint! Hoppas vi får mycket blommor.

Vi har varit ute och planerat lite kring grillplatsen, och så har vi bestämt att en hoper rönnar ska tas ned. De är verkligen inte alls fina; gamla, torra och skäggiga. Så det blir nog bra. Skadar faktiskt inte att det blir liiite färre träd på gården…

Olivia sover, hoppas hon inte behöver hosta så mycket i natt. Imorgon ska vi på vårt första utvecklingssamtal! Jag tror att det kommer att gå fint. Vi har även tänkt löshoppa Leo lite lätt imorgon, första gången för säsongen…

I helgen har vi haft ovanligt mycket tid över. Med tanke på att Olivisen varit på vift, så kan man lätt tro att det är där all tid försvinner annars. Fast å andra sidan hade jag och Olivia hur mycket tid som helst över när Johan var borta, så jag vet inte jag…

Idag har vi verkligen inte gjort mycket av all vår tid däremot. Det blev en välbehövlig och efterlängtad sovmorgon, sen har vi varit ute och småpysslat lite. Rensat i någon rabatt, krattat några pinnar och så började vi rensa upp runt grillplatsen som ska få sig ett ansiktslyft. Härligt väder, men kunde få vara någon grad varmare i skuggan. Tycker nämligen solen kan vara olidligt varm stundvis, men i skuggan är det för kallt istället…

Ikväll tänkte vi kratta upp några fler pinnar och samla löv med uppsamlaren. Sen kan man ge sig på att kratta gräsmattan ordentligt (en annan dag…). Finns en liten snöhög kvar, men i övrigt är tomten torr och fin.

Gårkvällen fick godkänt, trevligt sällskap, skorna höll måttet och jag hade verkligen inte det minsta ont nånstans! Hur ofta händer det? Jag lyckades även hålla mig vaken och inte alltför trött under kvällen. Middagen får väl knappt godkänt, trist potatisgratäng (smakade köpt och halvgräddad), fläskköttet var halvrått så det vågade jag inte äte, kycklingen fin men alldeles för pepparstart, sallad och bröd helt ok – men på det hela så vill man ju att aten ska vara lite speciell när man går ut, god och vällagad, inte som om man tvärhandlat på affärn och slängt ihop något. Men de flesta verkade ju uppskatta maten i alla fall och mätta blev vi ju. God KLADDIG kladdkaka till efterrätt, men konstigt med vaniljsås till! En gräddklick ska det ju vara! Åh, jag kanske är för kräsen.. Bandet som spelade skötte sig bra, lyckades få med sig sin lilla publik minsann. Blev nästan sugen på att shaka loss lite, men valde att ta det lite piano, har haft så mycket sammandragningar senaste dagarna, det är så jobbigt.. Roligt att bara titta på folk, skratta när det blir lite pinsamt och skratta för att man vet att man själv varit där och garanterat kommer att vara där igen..haha..

Vi har precis hämtat hem Olivia. Hon verkade glad och nöjd med helgen. Däremot så har hon fått en riktigt otäck hosta – igen. Det verkade ganska lindrigt först, men i bilen på väg hem så började hon hosta så mycket att allting kom upp istället.. I övrigt är hon rätt så pigg i alla fall, snuvig såklart. Hoppas det värsta är bortgjort.

eller lång ikväll… Har nämligen letat åt fina klackar att ha ikväll! Måste ju passa på innan kasslerefekten slår in, och när man inte ska springa och bära på någon – då är det så himla opraktiskt med klackarna. Nu skulle bara sambon ha haft lite platå på dojjorna också, haha…

Nu drar vi i alla fall iväg på grillparty, ska bli trevligt måste jag säga. Skönt när man slipper ha klädångest också – ingen idé liksom, man får ta det som finns till hands helt enkelt! Det blir jag som kör ikväll, surprise! Johan hann för en stund grubbla över hur vi skulle ordna det där med transporten… haha. HUR man nu ens kan glömma en sån sak! Om inte annat så syns det ju rätt så bra.

Pion har börjat gå och bära upp svansen högt, det gjorde hon sista tiden på förra dräktigheten också. Börjar kännas att det inte är så långt borta. Bara 24 dagar faktiskt. Vilket innebär att om tre dagar så kan vi faktiskt börja vänta på riktigt eftersom det är +-3veckor det handlar om. Får hon vid samma tidpunkt som förra gången så blir det om två veckor från idag. Men man vet aldrig… Satt och kikade på bilder från förra året. Oj så fin hon var i kroppen då alltså! Alldeles rund, och välmusklad och så lilla fina fölmagen. Nu har hon i och för sig också bara en liten fin fölmage, men hon är så tunn över rygg och bakdel och lite magrare tyvärr. Sen har hon ju delar av vinterpälsen kvar fortfarande också, det gör ju sitt. Men nog är det tufft att vara dräktig och digivande samtidigt. Blir bra att hon får vila upp sig och stå över kommande avelssäsong. Tror också att det är klokt att vänja av fölet lite tidigare än vad vi gjorde, eftersom det var nu under sista månaden som hon tappade mest.

Nog filosoferat, dags att plocka ihop och åka!

Ha en trevlig lördagkväll! (Ryktet säger att det är schlager ikväll… ?)

Vi har precis varit och handlat. Köpte lite pålägg, ost och skinka och så… Nu när vi kommer hem så inse vi att vi har skinka till förbannelse! Vi hade nämligen lite hjälp på traven med shoppandet. En liten tös som passade på att stoppa ner lite extra saker i kundvagnen när ingen såg på.

Hon har många talanger, lilltjejen! Igår så satt vi hemma hos mormor och morfar. Vi hör hur det prasslar lite i köket och ropar på Olivia som var där inne själv. Då kommer hon in i rummet, glad i hågen med en glasstrut i högsta hugg! Hon hade tagit bort papperslock och övre delen av papperet ner till perforeringen – som man ska. Slängt skräpet i soporna och stängt alla dörrar efter sig. Hon är ju för duktig alltså! Ok, en liten tjuv, men en väldigt duktig sådan… man kan inte annat än berömma – men fråga morfar nästa gång. Sötnos!

Nu ska vi sätta oss i soffan, dela en pizza och njuta av livet… imorgon blir det barnfritt och vi ska faktiskt ut på galej!

Har precis varit ute och gjort natt hos hästarna. Men nu har smådjävlarna vaknat. Myggen alltså, inte dom andra smådjävlarna. För övrigt var det en räv någonstans nedanför hagen som skrek och levde om nåt kopiöst.

Eftersom solen verkar ska hålla i sig, och vi till och med ska få en liten värmebölja framåt helgen, så har jag tagit på Leo sommarpyjamasen. Det är lustigt, ibland får man kämpa när man ska ta av, eller sätta på täcken för han ska spela pajas och vara så himla “rädd”, men när man kommmer med den där dräkten, så står han som ett ljus fast man liksom måste trä hela täcket över huvudet. Tajt är den också och han brukar få stå en stund med öronen fastklämda och en hel hög med täcke över huvud och ögon. Men det går finfint det! Har ju kompletterat med en huva över ögon och öron också, eftersom halsen envisas med att hasa ner, vilket innebär att han haft eksem i panna och övre delen av halsen. Stackars, stackars Leo. Han ser ut som ett rymdmonster! Men han verkad nöjd när den väl satt på plats. Det är antagligen rätt skönt att ha skydd för myggen och de andra odjuren som kommer, sen slipper han ju besvären med sommarekseen också. Men det är tur att han inte vet hur han ser ut…

Nu väntar jag på att Johan ska komma hem, ja nu svängde han precis upp på gården… Han har ju varit på vift.. Nu såg han visst Leo också, han skrattade… elakt. Men skönt att ha honom hemma!

Idag har vi tagit oss en riktigt ledig dag! Mysigt. Vi har varit ute och lekt i lekparken, cyklat en runda, matat hästarna med gott grönt, och kastat sten. Det är alltså Olivia som har bestämt dagens sysslor. Igår kväll så ramlade hon ner från bron, och vrickade foten eller något, för sen ville hon inte gå på den i alla fall. Var lite orolig imorse när hon vaknade för hon hade fortfarande ont, men det gick över efter ett tag, så vi har ju kunnat leka! Nu har lillan snart sovit i tre timmar, inte oväntat för hon var så himla trött. Ändå sov hon tolv timmar i natt utan att vakna en endaste gång (eller i alla fall utan att väcka mig..)!  Själv har jag legat ute på baksidan och sovit, med Baloo som sällskap. Ett tag var det så hett att det blev nästan olidligt, men precis då jag tänkte ge upp fick jag lite skugga från träden.. då blev det nästan kallt istället!

Har det fortfarande bra med fogar och andra graviditetsåkommor! Det är så skönt. Självklart blir jag fort trött i ryggen och benen/fötterna när jag sitter för länge eller går och står mycket ( eller hoppar upp och ner från stolar mitt i tapetserandet) men magen börjar ju vara rätt stor och tung att bära på! Sen blir jag jäkligt fort trött och grinig när jag inte får sova… hehe.

Lillgrodan som har varit lugn och snäll ett bra tag nu, har åter igen fått upp farten och tycks vara vaken mest hela tiden. Men så vitt jag kan se ligger den fortfarande i säte och några volter känner jag aldrig av. Favoritläget är att ligga lite med huvudet högt upp till höger och rumpan lite till vänster i nederkant. Ganska bekvämt att slippa revbenssparkar faktiskt, särskilt som den ligger så högt upp, men snart börjar det vara dags att vända sig tycker jag. Olivia låg med huvudet ner säkert redan från vecka 26 eller så. Vi närmar oss vecka 30 med stormsteg och imorgon ska vi, eller snarare jag, på första föräldraträffen.

Nu har jag cyklat en sväng till dagis, så dagens träningspass är avklarat. Flåset är inte det bästa alltså.. Hunden har fått mat och morgonjympa, hästarna har fått mat och Pion har fått komma ut. Leo anföll ett träd för att klia hals och svans så jag antar att det är dags för honom att mumifiera sig inför sommaren… så hinner jag ska jag laga täcket hans idag, tog fram det och det var några små hål i det… Nu är det dock en stunds jobb som väntar, och sedan har jag en skoluppgift som jag MÅSTE göra klar.

Vad gör du idag?

Dagen började tidigt med Olivia som vaknade vid fem (!) en som sen somnade om en stund mellan sex och sju.. Sen jobbade jag non-stop i dryga nio timmar, utan fikaraster och med lunch framför skärmen. Aja-baja. Så får man inte göra.

Ikväll har “vi” hämtat hö till hästarna. Det går typ lika mycket för Athena och Leo nu fast Pion flyttat ut… klart lilltjejen äter väl mer nu men inte lika mycket som morsan väl? Vi får väl se hur det ser ut med nästa bal, om den går åt lika snabbt!

Sen har jag och Olivisen varit ute på en cykeltur. Startar man vid vår bro, så behöver man inte trampa förrän i Norsjövallen! Fast hem förstås… men med Johans cykel fick man trampa precis varenda meter, till och med i sista branta nedförsbacken…vilken skillnad! Olivia var döförtjust såklart, så imorgon kanske vi måste cykla på dagis!

Till sist måste jag bara skryta över vår lilla Baloo! Nu är han i princip helt torr bara vi kommer ihåg att ta ut honom regelbundet! Sen försöker han ställa sig när man kommer och han viftar på svansen! Vid sina korta utepass får han ju ta sig fram lite på egen hand, då håller han upp sig på bakbenen, så han släpar inte i backen längre. Men han kan inte ta in tassarna under magen än, och såklart inte gå. Men vilken fröjd det är att se att han börjar komma tillbaka. EN hund som inte ens kan vifta på svansen… ser ju bara så olycklig ut.

Svårflörtad tjej att fånga på bild!

Skulle ha haft zoom…

Men Leo håller sig undan i alla fall, så Athena får vara med på bild!

Hm, vad är det för nåt?

Här kommer han! Tycker det är läskigt med traktorn. Som bara är i hagen en gång i veckan ungefär…

Hallå där!

Tänk om man skulle våga sig fram…

Men längre än så här går jag inte!

Till sist en som inte alls bryr sig om uppståndelsen på andra sidan staketet…

På någon månad så kan ni räkna med fler bilder och filmer i bloggen igen. Våran kamera är paj och vi har faktiskt köpt en ny (i rättvisans namn, den nya bebisen måste ju också få vara med på hundratals, kanske tusentals bilder…) men leveranstiden var lite lång. Men det verkar vara en behändig och bra sak och priset var så himla bra så den är väl värd att vänta på – hoppas jag.

Tills dess så får ni nöja er med TwitPics från mobilen (se min twitter till höger) av bekvämlighetsskäl, och då och då kanske jag gör en kraftansträngring och laddar upp mobilbilder i bloggen…

Förra året så använde vi ett kalciumtest för att förutspå fölningen. Då fölade Pion samma kväll som testet gav fullt utslag, och före det fick vi goda indikationer om att det var på gång. Därför känns det helt logiskt att använda det igen. I och för sig så var jag rätt så säker på att fölningen var på gång redan när jag mjölkade ur och såg/kände mjölkens konsistens, men man vågar ju inte riktigt lita på den känslan även om den var riktig då.

Mina funderingar är dock följande:

(relevant)

1) Sedan avvänjningen har Pion aldrig tömt juvret, nu är det fullt men spenarna små och “tomma”. Är kalciumtestet tillförlitligt på ett sto so nyss gett di? Är kanske råmjölken som bildas inför fölningen mer kalciumrik?

(mindre relevant)

2) Varför finns inget liknande test med samma säkerhet till människor…?

Jag bara undrar.

Det gick bara bra idag hos veterinären. Hon tyckte att allting gick precis som det skulle, vi fick lite träningstips och återbesök på en månad. Jaaa!

Sen har min cykel kommit också. Har hunnit prova den lite, och beundra den – åh den är så vacker!

Har dock inte hunnit ta med Olivia ut än, måste montera fast stolen. Vi kom precis hem för en stund sen bara. Johan jobbar fortfarande och vi har firat storebror lite som fyller år. Johan jobbar dygnet runt 7 dagar i veckan nu för tiden. Är han väl hemma så ringer telefonen jämt! Jag lovar att de tre timmar vi var i stan idag så ringde det varannan minut – och jag överdriver inte ens… Hoppas han får jääävligt bra betalt nu. Hoppas han kan ta ledigt en stund och följa men på BB sen om ett par månader eller så.

Bästa boken Olivia har är Binta dansar (Eva Susso). Det är en alldeles fantastisk sagobok för de minsta, vi har läst den så många gånger nu att sidorna börjar falla ur av ren utmattning tror jag! En helt underbara bok för små barn att följa med i, full av liv och rörelse. Olivia blir alldeles till sig så fort vi plockar fram den, och ofta kommer hon med den själv och vi läser, och läser om igen…och igen.

Idag tänker jag hämta min nya cykel. Hm, undrar om någon vill hjälpa mig? Sen hoppas jag få en premiärtur ikväll om vädret är bra! Olivia med, såklart. Hoppas mitt humör blir bättre om jag får börja komma ut och röra på mig. Släppa loss lite goda hormoner (ENDORFINER) som kan motverka alla tråkiga hormoner… Igår var jag då mycket nöjdare efter att ha tapetserat i några timmar.

Först ska vi dock köra till stan en sväng med lilla Baloo. Håll tummarna för att det går bra! Vi ser ju att det går åt rätt håll – men samtidigt så är han ju både bättre och sämre än senast vi var där. Då hade han ju så ont – men han kunde gå i alla fall. Nu har han inte ont, men gå kan han ju inte – om än vifta på tårna.. I morse när jag släppte ut honom så kom han faktiskt upp på alla fyra alldeles själv. Fast flytta på benen går inte.

Vi har sen i februari då och då fått ägg som är dubbelt så stora som de andra. jag har såklart trött att det är vår Brahmahona som lagt dem. Hon är nämligen dubbelt så stor som de andra. I morse fick jag dock klart för mig att det inte är hon, eftersom hon låg inne i stallet och höll Pion sällskap då hon värpte. Det var ett helt vanligt ägg... Nåväl, igår så knäckte jag det första storägget när jag skulle laga mat. Det var ett tvillingägg! Två äggulor trillade ut, tror vi måste låta någon ruva på tvillingäggen...coolt med en höna som bara lägger tvillingägg!