Olivia är sjuk idag. Så när jag skulle hämta Svante på dagis så ville hon hellre stanna hemma med Rufus. Och det fick hon! Stortjejen, fyra år och hur tuff som helst. Fast morfar var ute på gården hela tiden...
Idag har vi äntligen fått se solen igen. Fast när jag red Pion så öppnade himlen sig. Olivia var ute en stund med Rufus och Tyra sov i vagnen så vi blev alldeles genomblöta alla tre. Hade inte planerat för regn.
För en månad sedan var vi på kalas, barnens farmor fyllde år. Olivia har pratat en del om den helgen. Hur roligt det var och vi sov ju där i två nätter! Och så har hon pratat om den där pojken som var där. Som såg på teve med henne. "vad hette han?" undrade hon. "jag vet inte, hur såg han ut?" "jamen, den där pojken som hade glasögon" "Är det Jesper du menar?" en artonårig pojke alltså. "ja! Han. Och så var det den andra pojken, han som hade mössa" "är det Jespers pappa du menar då?" och det var det ju. De var snälla i alla fall.
Här om dagen fick jag berätta för Olivia att den pojken han finns inte mer. Det är därför vi är ledsna. Därför pappa måste få extra många kramar för det var hans kusin. "men jag vill ju träffa honom" var hennes spontana svar följt av några tårar. Sen konstaterade hon på barns vis, att då är han i himlen och där har han det bra fast vi inte kan träffa honom mera.
Rufus har skaffat sig en tjej. Kajsa heter hon och är en JRT-tik (broken, Ruf är korthårig) som är precis en vecka yngre och dryga kilot lättare!
Olivia har fått första höstförkylningen. Det tog väl ändå 2,5 v efter dagisstart. Ganska bra ändå. Imorgon blir det hemma och as we speak så får hon Alvedon och kan förhoppningsvis sova i natt.
Svante är lite snuvig också, och Tyra har varit lite missnöjd i eftermiddag och slocknade efter halva vällingflaskan så vi får väl se hur läget ser ut imorgon. Oh the joy!
Jag ska försöka bli en bättre bloggare, men allt jag vill skriva om känns så banalt och oviktigt just nu. Men, ska försöka få skrivkrampen att släppa.
Om ni undrar vad jag pysslar med då jag inte bloggar, så är det så att mellan utfodring och potträning av barn och hundar så läser jag den här boken
Det har hänt något fruktansvärt hemskt och onödigt idag. Jag orkar inte ens skriva om det. För en sekund i morse trodde jag att något hade hänt Johan. Det kändes i hela kroppen. Jag skrev till honom bara för att kolla att jag fick svar
Dagarna går på högvarv just nu. Inte på grund av nytillskottet The Pup som jag hade trott. Jag hade nog förväntat mig fler "olyckor" inomhus och en massa bus. Men istället har vi en tyst och snäll valp som tålmodigt väntar i sin korg medan vi äter, säger till sekunderna innan han behöver gå ut och sover på nätterna. Misslyckas vi med det här råmaterialet så ska vi inte ha hund.
Nej, det är två och snart tre andra kids som är i toppform eller något sådant. Svante reagerade starkt på att börja om på dagis efter sommaren. Kanske en sån reaktion jag hade väntat mig då Tyra kom? Men nu kom den i alla fall. Svante är inte minstingen på dagis längre... På det är det potträning och annat. Olivia är en helt annan nöt att knäcka. Kan man gå rakt ur treårstrotsen in i sexårs? Jag tror det är fullt möjligt alltså. Jag är hemma med barna hela dagarna och när Johan kommer hem så är han knäckt efter en halvtimme med vildingarna! Haha.
På allt detta ska man hinna städa, tvätta, diska, damma, mocka, rida, sova, äta... Och så nya jobbrutiner och tider för Johan. Sitta kan man ju drömma om i alla fall. Men jag gissar att allt lugnar ner sig så småningom.
Undrar hur många timmars ofrivilliga pauser man har fått ta, mitt i träningspasset med någon häst? Om man räknar de senaste 4 åren?
Typ så här:
Fyra av fyra barn sover. Så egentligen borde jag jubla, starta all världens barnvakter och springa ut till hästarna. Men fick en sån där ögonmigränattack på förmiddan så nu har jag ont i huvudet och är trött istället. Alltså borde jag passa på att sova också. Bara det att så fort jag lägger mig så vaknar någon så jag sitter här och väntar istället? En timme har jag väntat nu.
Passar på att uppdatera iPhonen, ladda över bilder och tömma den. Gjorde det senast i maj. För 1200 bilder och filmer sedan… Så det var dags. Sen maj har jag suttit vid datorn en gång varje månad, betalat räkningar. Det gjorde jag igår. Men nu sitter jag här idag alltså. Den (datorn) har healat sig själv under tilen. Fläkten fungerar igen.
Etiketter: Hanna FilosoferarRufus har hälsat lite på Skrållan och förstås sett Hedvig stryka förbi ute. Idag kom hon fram för att hälsa på nytillskottet.
Rätt så odramatiskt.
Idag var dagen Olivia för första gången refererade till saker som "pojksaker" och "flicksaker".
Det är lite sorgligt tycker jag. Det är som om att barn slutar vara barn lite när de börjar göra skillnad på pojk- och flicksaker. Jag vill att mina barn ska ha tillgång till hela världen! Själv välja vad de ska tycka och tänka och inte styras.
Sen måste jag tillägga att jag älskar att män och kvinnor är olika och att ett könlöst samhälle där alla kallas för "hen" skrämmer mig. Alla ska ha samma rättigheter och skyldigheter, och lika lön för lika arbete. Men vi ÄR olika! Ska vara det.
Fick hem två buzzadorförsändelser idag. Den första var utan tvekan den största hittils. Inte mindre än sju olika Vanish-produkter plus rejäla provpåsar att dela ut. Nu måste vi väl få bort lite fläckar? Sen AntiLice så nu måste vi hoppas på löss? Så vi kan testa... Eller så hojtar DU till om du behöver behandla mot huvudlöss!
Härmed vill jag presentera familjens allra nyaste medlem: Rufus
Fast egentligen heter han Bamse. På papperet. Men han är ingen Bamse så det kändes inte riktigt rätt.
Rufus är en Jack Russel Terrier som är precis 8 veckor gammal. Han har precis sovit sin första natt borta från mamma och syskon. Det gick bra. Först sov han ute i vardagsrummet i sin korg. Men efter tre-pinket så kände han sig ensam. Så korgen flyttades in till vårt sovrum och där sov han sedan tills det att jag steg upp strax efter sju då barnen vaknat. Lite motvilligt gick han med på att gå ut och morgon-pinka. Han är duktig och säger till när han vill gå ut så än så länge flyter valplivet på riktigt bra här hemma. Roligast tycker han att det är när han får busa med Svante och Olivia.
Ibland glömmer jag bort att blogga. Vet inte, men jag antar att det kan bero på att jag har ett hus att städa (check), ett tvättberg (som aldrig blir mindre?), tre barn (kräver visst underhåll) och ett par hästar. Och lite annat smått och gott att pyssla med.
Som WORDFEUD.
Nå, mellan spelandet har jag i alla fall hunnit städa huset, roa lite barn och motionera lite hästar.
Bella var supertaggad:
Nåväl. Men hon gör det hon ska i alla fall...
Pion var mer taggad och jobbade på BRA. Ett bra tecken brukar vara när de skummar mellan bakbenen. Då vet man att de har jobbat lite i alla fall...
Och det gör hon ju. Hästar som rullar över på andra sidan sägs ju vara friska så det måste de vara båda två. Bella är nog extremt frisk.
Svante springer igen. Andra kvällen i rad så jag agerar dörrvakt igen. Men jag behöver inte vara ensam:
Jag gjorde ju en biopsi för ett par veckor sedan. Det var så dramatiskt, så det hade jag glömt bort... Vilken tur då att det inte fanns något konstigt, alla celler såg okej ut. Som väntat. Så inom nån månad borde det bli operation och då ska Ove* bort!
*Ove är en besvärlig jäkel. En kapsel under huden som mest bara finns där och är. En liten knöl. Men
några gånger har den vaknat till liv, blivit inflammerad och varfylld, nu senast stor som en golfboll nästan då den var som värst. Mitt på kinden...
DAGENS VILL HA: lugn och ro
DAGENS KLÄDSEL: träningsbyxor, T-shirt aka "tisha", fulkofta
