Nu är telefonen synkad och klar på alla sätt och vis. Allt är precis som på min gamla, fast lite snabbare och lite bättre. Som det ska vara. Kameran är ju awesome! Till och med blixt. Sen har den ju två kameror så man kan ha videosamtal och ta fåniga kort på sig själv.
Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elisabet Gilbert. Så heter den bok som jag läste för något år sedan, och som jag inte lyckats skriva något om här. Jag vet precis varför jag inte skrev något, jag tänkte nämligen ge bort boken till någon som hade behövt läsa den då och ville inte skriva något om den innan. Men det slutade med att hon fick en annan vacker bok eftersom jag inte kunde hitta den jag ville ge bort…
Det här är i alla fall en bok som är så insiktsfull, så fylld av aha-upplevelser och som ger sån lust att bara hitta meningen med allt, att man bara vill ut och resa, lära sig italienska, fylla sina sinnen och leva. Den är verkligen underbar och läs, läs, läs! Författaren har själv huvudrollen i boken, som inte är skönlitterär utan snarare en memoar.Nu har den kommit ut på bio, och även om Julia Roberts spelar huvudrollen så kan jag aldrig tro att man har lyckats fånga upp allt viktigt i boken. Men det är säkert en trivsam och bra film ändå – synd bara att den inte visas i Ske-å. Orkar inte åka till Umeå för att gå på bio…
Bilden och texten nedan lånad från adlibris.se
“Klockan är 3 på natten och Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är drygt trettio, hon har en man, ett hus utanför stan, ett framgångsrikt jobb och försöker få barn - men hon är inte lycklig. En slitsam skilsmässa, en depression och en turbulent kärleksaffär senare bestämmer hon sig för att söka efter det hon verkligen vill med livet.
För att på allvar ge sig själv tid och utrymme för att finna sig själv bestämmer hon sig för att alldeles själv ge sig ut på en lång resa. I den här boken får vi följa med på hennes reseäventyr. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att nå sinnesro och i Indonesien hitta balans. En intensiv, känslig och underhållande memoar om att finna sig själv och allt som kan hända när man tar ansvar för sitt eget välmående.
Org. titel: Eat, pray, love”
Jag klagar ju bara alltid när något inte är bra, alla andra dagar som är toppen säger jag inget. Så det låter ju som om att det alltid bara är dåligt. Därför säger jag nu – allt är bra idag. Känns som om att jag skulle kunna ut och springa. Svante är frisk och kry. Olivia är frisk och kry. Johan jobbar haha. Allt var bra igår också, och så är det ju de flesta av veckans dagar. Känns faktiskt helt konstigt för mig att vara gravid, inte ha ont någonstans, ingen halsbränna eller annat konstigt. Så brukar det inte vara. Jag skulle aldrig märka att jag var gravid om det inte var för att Olivia tittar på mig (min mage) varje morgon och säger “Har du en bebis i magen, men den kan inte komma ut än. Den måste växa klart först, är det en lillasyster?” Det är nästan så jag oroar mig bara för att allt är så himla bra, för det är inte normalt. Wieeerd.
Etiketter: Hanna Filosoferar, Lillasyskon, SmåbarnsårJohans värld slutade nog aldrig gunga igår kväll efter hans upplevelser i masten och stormen igår. Det sista han sa innan han somnade var att “sängen gungar”. Kul jobb. Men nu är det bara en dryg vecka kvar sen hoppas vi faktiskt att han kan vara ledig och hemma någon vecka innan det blir normala arbetstider igen ♥
Idag har vi bara hunnit käka frukost, lämna Olivia på dagis och städa bort frukosten. Typ. Har ordnat med en present också, som skickas till vederbörande! Tyckte den skulle passa så bra, det är verkligen en jättefin sak. Den som väntar på något gott… Oj vad många ni är som börja vänta med spänning nu va?
Min nya iphone har kommit så jag ska väl ta och hämta ut den i eftermiddag nångång. När Olivia har kommit hem och veterinären har varit här. Hästarna ska få sista grundvaccinationen mot Botulism.Passade på att göra den vaccinationen också på Pion och Bella då Bellas grundvaccination mot influensa och stelkramp skulle göras. Risken för botulism är inte så stor, särskilt inte sådana här bra somrar då inte hela skörden regnar bort och man inte får in en massa jord i balarna. Botulism är en snabb nervsjukdom som oftast faktiskt leder till död (hos hästar) genom andningsförlamning så det är rätt läskigt. Det är väl en av de mest fruktade matförgiftningarna hos såväl människa som häst. Bakterien är inte särskilt ovanlig och finns i t.ex. jord och växer till sig i syrefattiga miljöer som konserver, vaakum och inplastade höbalar. Den kan även få fäste inne i ett sår, eller i tarmen hos bebisar (som av den anledningen inte ska äta honung, som innehåller sporer, före ett års ålder!) Hos människor med botulismförgiftning är prognosen rätt god, så bli inte rädd nu..ät konserver. Tillagad mat är sällan farlig. Har för mig att det är förekommande hos t.ex rökt och gravad lax som man köper och som är vaakumförpackade och inte upphettade. Värre prognos hos djur. Risken finns ju alltid och har man väl gjort en grundvaccination så är det inte så dyrt att revaccinera varje år då man ändå gör det. Bla, bla, bla. Förresten, Nervgiftet Botox som man sprutar in i panna och läppar – gissa vad det är? Samma bakterie… som får härja lite lokalt och förlama nerverna just där bara.
Later.
Etiketter: Hästliv, VardagHar varit på benen precis hela dagen, inte ens suttit ner för lunch så soffan var ovanligt skön ikväll. Sen har ju Grey's börjat om! Nice. För övrigt så mår jag toppen i knoppen och kroppen, för det mesta. Dagar som igår hör till det ovanliga och har nog mest med sömnbrist att göra. Men mest skönt är det att inte känna av några fogar, halsbränna eller annat elände. Lovely. Så, för att undvika sömnbrist gör jag nu ett försök att sova. Godnatt..
- Later! (mobilbloggat)
Hörde på radio för en stund sedan, om ett riktigt dåligt “skämt”. Sådan man bara inte får skämta om. Var det ett skämt?
En kille skrev ett meddelande på Twitter (igår morse?):
Han skulle vikariera på en förskola. Rekorn fick dock tips om meddelandet, som kontaktade Twitter som tyckte att tillbudet var så allvarligt att de började spåra meddelandet genast. Han kontaktade även polisen som kom dit direkt. Alla föräldrar kontaktades och en del hämtade hem sina barn. Rektorn gick själv ut på Twitter och hittade meddelandet, och läste lite annat som killen skrivit, på så sätt kunde han själv räkna ut vem vikarien var. Polisen kunde alltså ta killen, 21 år gammal, till förhör direkt. Ett skämt menade han. Jobbet förlorade han såklart och nu är han misstänkt för olaga hot. Så jäkla sjukt – hur kan man ens skämta om något sådant? Äckligt.
Etiketter: Allvarligt talatAlltjämt grått, trist och blåsigt. Vi orkar inte vara ute så mycket idag. Tycker inte att det känns fränt att J klättrar i en 100 meter hög mast idag. Har ägnat förmiddagen åt bad, Svante vilar nu och jag har satt en bulldeg. Så nu ska jag ta med Olivia ut en sväng medan degen jäser, sen blir det lite bullar (bulldagen var ju i måndags, men då åt vi inga bullar så vi kan gott ha den idag istället). Borde sätta igång ett brödbak också, fast jag har ingen surdeg.. och det blir så mycket bättre bröd när man bakar på surdeg. Så det är väl kanske en surdeg jag borde sno ihop. Det tar ju ändå inte mer än 30 sekunder.. och så några dagars matande förstås. Mmm. Så får det bli.
Svante i grytskåpet…
Hörs.
Etiketter: Pics, Svante, VardagHouse. Desperata fruar. Godis!
Årets nobelpristagare i medicin är “pappa” till ungefär 40 000 barn bara i Sverige (ca 4 miljoner barn världen över!). Några av dem känner jag. Robert Edwards har nämligen forskat fram IVF-befruktningen och därmed gjort det omöjliga möjligt – alla dessa barn hade inte funnits till utan honom. Det är en fin tanke och visst är han värdig ett nobelpris.
Etiketter: Allvarligt talatNU är min nya telefon på väg! Äntligen! Ska bli skönt att bli lite mobil igen. Och att kunna spela in filmer utan batterivarningar haha.
Etiketter: EgoViloläge. Har varit riktigt trött sen jag vaknade vid åtta i morse. Då trodde jag att klockan var typ fem… Självklart med det där jäkla illamåendet som följd, har kämpat i ett par timmar nu med att behålla frukosten. Det går så där. Tror vi skippar det där med fil framöver nu. Svante är nog lika trött han, fast han sov till nio. Han har precis gått och lagt sig igen, med en vällingflaska. Det fick han bara för att han är så söt, när han vill sova så hämtar han en tom flaska ur skåpet så att vi ska veta liksom… Lika söt är han när han vill ha sin napp men inte hittar någon. Då hämtar han skålen där alla nappar ska ligga.. så då är det bara att börja leta.
Nej, nu ska jag vila medan det är tyst och lugnt.
Etiketter: Lillasyskon, Småbarnsår, Svante, Vardag
Idag, om någon dag, så borde man ställa till med lite bullbak. Det är ju trots allt kanelbullens dag, och inget är så gott som hembakta kanelbullar.
Later.
Etiketter: GottOm jag fick välja, så skulle inte mina barn ha några allergier. Självklart är det så. Därför finns det en grej som stör mig som tusan – och det händer faktiskt ganska ofta:
När någon säger till barnen att “Nej MAMMA säger att du inte får äta det där”
eller när någon frågar om det är okey att ge det ena eller det andra och jag svarar att det nog inte vore så lämpligt.. så får man kommentaren “ja det är du som bestämmer”
Det är inte JAG som säger att de inte får äta det ena eller det andra. Jag vill inte skuldbeläggas för det. Gick det så skulle Olivia gärna få äta jordgubbar, apelsiner och marmelad och allt vad det nu är. Men ibland så tycker hon nog att jag är skurken som inte låter henne smaka. “För det är ju mamma som har bestämt det”. Det är inte jag som bestämmer vad som är lämpligt för dem att äta, svarar jag att det inte går så är det inte så att jag fattar ett beslut just då. Går det inte så går det inte, och då får jag ju tycka vad jag vill och den som vill ge något får tycka vad den vill. Det går ändå inte. Vad man borde säga är att “nej, du kan inte äta det där, därför att då får du…” men det är ju mycket enklare att bara skylla på mamma.
Etiketter: SmåbarnsårHar påbörjat ett sånt där evighetsprojekt igen. Sparar ner alla blogginlägg på fil. Det innebär också att jag går igenom alla inlägg, ibland hittar man saker man glömt..
Det HÄR till exempel. Jag väntar fortfarande! Haha!
11/29/2007 08:45:00 em / I en annan del av Ulriks/ Hanna /
En sån här för att förvara örängen skulle kanske inte vara så dumt? Hos mig ligger dom nämligen och dräller lite varstans och har jag tur så hittar jag ett matchande par...
Smart förvaring
Bild: http://www.freewebs.com/fanplastic/
Etiketter: Shoppingtips
Tss ge mig en 20 så kan du komma o hämta en sån där i valfri storlek när du vill storasyster..de e ju bara en plexibit som är lite bockad och som har några borrade hål.. :P
Vet jag väl :P
Men jag kan ju inte fixa en sån, så gör du det så lovar jag att du ska få en 20
hur många par vill du att den ska rymma?
12-15 par typ”
sa det och så var endagarshelgen slut. Alldeles för fort som vanligt.
Vaknade före sju i morse, har legat och läst och lyssnat på stormen. Svante vaknade “redan” vid halv tio, tar det som ett friskhetstecken. Det och det faktum att det gick gå in i hans rum i morse utan syrgasmask och tårar sprutande ur ögonen. En lätt överdrift..förlåt.
Var i valet och kvalet om dagis för Olivia. Hon var ju rätt bra i magen igår, och pigg så för hennes del skulle det inte vara något problem. Men bestämde att vi stannar hemma idag för att undvika smittorisken. Det är ändå riktigt höstruskigt väder idag. Brr.
Etiketter: Småbarnsår, VardagBlev en rejäl sovmorgon idag också. Olivia vaknade vid tio, sen låg vi och drog oss allihop till elva då jag (läs: min mage) tyckte att det var dags för frukost. Väckte upp lillebroren som nog också hade legat och dragit sig en stund.
Svante är fortfarande inte riktigt bra i lillmagen, Olivia verkar okey i alla fall. Har ägnat dagen åt utesysslor. Städat bort all sommar, burit in lite ved och gjort lite annat småpyssel. Finns hur mycket som helst.
Tog ut Pion på en tur i skogen. Måste ju passa på då J är hemma, annars får man aldrig lämna gården. Började gruva mig redan i fredags, vi har ju haft björn här i närheten så lite frossa måste man ju ha. Men den blåste visst bort i höstvindarna. Pion var superspänd här hemma på gården innan vi skulle iväg, men ute var hon hur avspänd som helst. Men hur pigg som helst samtidigt så vi körde lite galoppjobb för att hon skulle få ladda ur. Satt och red omväxlande canter, och galopp med byten då hon fick gå på lite mer framåt. Då jag bromsade henne kände jag hennes bakhovar snudda under mina skosulor – så man kan säga att hon jobbade på rätt bra bakifrån! Byten gick jättebra, mot slutet blev hon lite överladdad och springig genom bytena dock. Roligt pass.
Nu har vi fikat lite mellis (allt är ju som förskjutet idag) och ska väcka sonen som tagit sig en lång sovsund, måste åka och handla lite nödvändigheter inför veckan.
Senare.
Etiketter: Hästliv, VardagJag gjorde en kaka igår som heter "Death by chocolate". Namnet säger det mesta Den är tung, lyxig och innehåller ofantliga mängder choklad. Den var god igår och idag är den gudomlig. Trots att jag inte hade tid att vänta på att glasyren skulle stelna. Man borde bli lycklig av att äta en sådan kaka.
- Later! (mobilbloggat)
Johan som hade planerat att vara ledig idag, blev utringd igår kväll för jobb idag.. Typiskt. Jag hade hoppats kunna hinna med hästarna lite bättre, det är så mycket som ska stämma om jag ska hinna med dem när han är borta. Han kom hem för en stund sedan i alla fall, och är ute och verkar Pionen just nu, det var faktiskt på tiden. Hann rykta upp Bella i alla fall innan Svante vaknade, hade henne uppbunden och kom på att det har vi nog egentligen inte tränat så där direkt. Men hon brydde sig faktiskt inte alls om det. Inte ens när Bullen rev ner hela stallhyllan och allt innehåll… Flaskan med hästarnas myggmedel gick sönder (billigt….) och rann ut över hela golvet så jag blev förstås döallergisk. Så det var lika bra att Svante vaknade då för efter att vi städat upp så kunde jag ändå inte vara kvar där inne.
Dagens andra roliga är att barnen har någon slags magsjuka. Inget kräk tack och lov men den andra vägen kommer det hela tiden så vi har det ganska trevligt och mysigt här. Känner mig inte direkt social idag med andra ord. Det som är mest tråkigt är att barnens mormor kommer hem idag, nyopererad i just magen och har legat på sjukhuset hela veckan. Nu kan vi inte åka och hälsa på henne, för det vore inte alls bra att smitta ner henne med något, särskilt inte något mag-/tarmrelaterat. Scheize.
Senare.
Etiketter: Småbarnsår, VardagNu har vi gått in i vecka 22 (21+1 idag). I natt drömde jag att jag skulle föda tvillingar. Det hade varit något det…
Man skulle lätt kunna tro att det är minst två. Särskilt på den här bilden.
Statusen just nu:
ALLT är bra, utom humöret som är svajigare än under någon av mina graviditeter. All energi går åt till att behållat lugnet inför barn och djur så alla andra kan säkert få sig en omgång. Akra’re. /Gravidhäxan
FAKTA
Kroppen: I takt med att du blir tyngre kan du också få fler graviditetskrämpor, som till exempel vadkramper, främst på nätterna. Benen kan svullna under dagarna. Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor som bland annat finns på apoteket. De sista veckorna har brösten kanske börjat förändras, mjölkkörtlar har mognat och blodkärlen i huden på brösten har blivit tydligare. Det kan också komma lite vätska från brösten, särskilt om du är omföderska.
Barnet: Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser. Mängden fostervatten är ungefär 600 milliliter. 
Passande bild denna rosa månad?
Etiketter: Lillasyskon
