.bonheur

Fick just den här skickad till mig, en gammal favorit... det är omöjligt att INTE skratta!

Den här är jag sugen på

Gucci II

Doftar underbart!

Mindre feber idag men en desto gnälligare flicka däremot. Korta stunder idag har hon varit lite pigg och kunnat leka själv - resterande tid så har jag burit henne... Johan kom hem lite tidigare idag, så då lämnade jag över och for på gymmet en stund. Själv. Skönt! Men sedan jag kom hem så har jag fått bära henne så nu har jag kramp. Nu har hon faktiskt accepterat att sitta själv i säkert tio minuter, efter att jag ammat henne.... Framsteg.

I morgon har vi mammaträff igen! Olivia kommer inte att få följa med däremot, är det tredagrs så kan det ju smitta så det är onödigt. Och är det flunsan eller nåt annat så kan ju det också smitta såklart. Sen är ju inte humöret på topp heller så det är lika bra. Morfar ställer upp som vanligt och jag hoppas hon är lite piggare och gladare imorgon.

Ikväll ska jag se Private Practice, Addisons Spin-off från Grey's Anatomy...ska bli spännande att se om det är bra! Missade ju tyvärr "första" avsnittet (men den riktiga premiären är ju ikväll).

Ha en trevlig kväll!

Nu kan man pusta ut! Har fått vara orolig ikväll över att Leo gjort bort sig alldeles eftersom hans ryttarinna fick åka på sjukan och kolla upp sig efter gårdagens flygtur! Men det var inget brutet någonstans i alla fall. Skönt. Annars hade man ju fått ha en grym ångest... (lite ångest har man allt ändå).

Har precis tagit in hästarna. Jag vet inte varför jag är så nojjig helt plötsligt. Kanske för att Lissan har varit på sjukan och Olivia är sjuk - men nu trodde jag att Leo var sjuk också. Igår kväll låg han nämligen och vilade i höet när vi skulle ge kvällsmaten - vilken inte hör till vanligheten så här mitt i vintern. Men han låg ju varmt till i alla fall.... Han åt med god aptit och verkade inte konstig så jag tänkte inte mer på det. Idag blev jag dock konfunderad. Han låg igen, denna gång mitt i hagen i snöovädret...jättemysigt. Då blev jag lite orolig att det skulle vara något i alla fall. Men han har ingen feber, magen verkar OK och han ser pigg och glad ut på alla sätt och vis så han är nog bara trött helt enkelt. Han är ju en häst som brukar ligga mycket, i somras hade han en period då han vilade väldigt mycket. Då växte han några centimeter också och var allmänt odräglig haha... Så, jag misstänker att vi har en ny tillväxtperiod på gång - kanske därför han har varit lite knasig! Hästar växer fram till det att dom är sex år ungefär - hoppas han får det lite lättare under de tre kommande åren! I natt får hästarna sova inne så han får vila upp sig ordentligt!

För en vecka sedan så sa jag till Johan att ikväll skulle jag vara borta, så då är det hans tur att ta ansvaret för flickan. Igår satt han och planerade hockeyträning ikväll och jag påminde om att jag skulle vara borta. Inga problem. Frågade idag igen mitt på dagen - då sa han att han skulle ordna det. I eftermiddag berättade han att han fixat barnvakt. Olivia har lite feber svarade jag då. När jag gjort mig iordning ikväll inför min grej och skulle iväg så gick jag och hämtade flickan som sov. Hon var brännhet och hade 39,4 graders feber. Så jag tyckte inte att det var någon bra idé att lämna bort henne ikväll. Så nu sitter jag hemme med henne i alla fall ikväll. Det gör mig inget att vara hemma med henne, det känns bäst så nu när hon är sjuk. Men det hade varit så kul att få komma ut en kväll - själv - för det händer aldrig. Var på nån tjejfest där nån gång FÖRE JUL. Det var senast. Hur många kvällar per vecka är Johan borta? Nåja, sånt är livet, inte mycket att göra åt. Hoppas att flickan blir frisk - det är ju viktigast. Men jag bara måste berätta vad Johans kommntar om det hela var - den lär ju kvalificera in sig som årets kommentar:

"I nästa liv kan jag vara tjej och du kille så då kan jag vara hemma"

Hoppsan.

Nu har hon fått feber, lillflickan. Vaknade upp och kändes så varm så jag blev tvungen att kolla... Konstigt, hon är pigg och har verkat pigg..får väl se vad det blir av detta.

I går var jag inte alls sugen på bad, men i morse när vi steg upp så kände jag ändå att det skulle vara mysigt. Det var det ju såklart! Men klantmorsan hade ju glömt att ta med lunch, så efter visst övervägande blev det amning... vet inte när jag ammade på dagen senast. Men det fanns tydligen lite mat på lager i alla fall. Tur det, hon slocknade såklart i bilen på väg hem och sover nu, får väl se hur länge det blir innan magen börjar knorra. Bänkarna i simhallen har dom då inte förbättrat ännu, så snart sitter väl nästa bebis fast! Nu blir det lite läsning, ska ta itu med Bryman igen (väldigt spännande läsning om samhällsvetenskapliga metoder fast på engelska). "God natt"!

Leo gjorde en ny upptäckt idag. Någon SATTE SIG på hans rygg! Men hallå - det går ju inte... där kan du ju inte sitta tänkte han genast och var vänlig nog att hjälpa den stackars ryttarinnan ner. Fort och hårt.

Så den kom till sist - reaktionen. Det gör den väl oftast förr eller senare - på ett eller annat sätt. Själv så kände jag PRECIS igen det där skuttet (capriole heter det inom spanska ridskolan). Been there - done that. Men det var först tionde gången jag satt på Bonheur. Då red jag ju utan någon på marken dessutom för första gången. Leo reagerade lite snabbare...väntade bara till fjärde turen. Well, well nu backar vi ett steg och lägger grunden igen - idag var han nämligen lite skärrad av hela situationen - det har han aldrig visat förr. Ska dock tillägga att han var väldigt lugn och fin innan ridningen, så vi trodde att det var gynnsamma förhållanden idag - men man vet aldrig vad som väntar!

(Det gick bra!)

Óm våren har kommit i söder, så är då vår bästa årstid här nu. Vårvintern!

Idag ska ni inte sitta inne. Idag ska ni gå ut och gräva ner er i en snödriva, ta med en god bok och bara njut! Eller gå ut på promenad, åk skidor, ta en ridtur - vad som helst! Det är så underbart.

Själv måste jag sitta inne framför datorn.

Har ju glömt rapportera....

Efter en veckas nystart så har jag gått ner hela 0 kilo!!! Hehe. Nej, det har nog stått relativt stilla (jag räknar bara HELA kilon, hekton hit eller dit har jag ingen koll på) men det gör faktiskt ingenting. Känner att kroppen får hinna ifatt lite. Annars har det gått himla bra, inget fusk med maten, däremot har jag inte riktigt hunnit träna så mycket som jag velat. Jag kämpar på..

vi är bara aldrig hemma...

På hästfronten så är allt bara fint. Pion mår gott, är sådär lite lagom småtjock och fölisen hör av sig då och då så det känns lugnt. Vi tar det ganska lugnt. Tycker hon förtjänar att få lite lättare motion numera. Leo gjorde ännu ett framträdande i lördags. Den stora travdagen. Han kändes redan direkt lite pigg och busig och visst var han det! Han taktade i skritten och försökte bita sig i framknäna i traven men var inte alls bekymrad över ryttarinnan. Efter en stunds travande var han tvungen att få bralla lite! Inte lätt att sitta kvar då man inte kan hålla reda på huvudet så Lissan fick sig en liten flygtur men det gick bra. Efteråt var han lugn och det var inga problem att sitta upp igen. Skritten fungerade men det blev mera bus... denna gång hoppade hon av i farten för att inte skrämma honom i onödan! Åter igen så var det bara att sitta upp och lugnt fortsätta rida. Vi lät det dock stanna vid skritt denna gång... På det hela så är jag jättenöjd, både över att han tog travandet så bra men också över att han tog det med ro när det blev lite obalans och en avfallning. Jag åkte ju av Bonheur en gång under inridningen av honom och han blev väldigt stressad av det.. men det gick ju bra ändå får man väl säga.

Flickan då! 8 månader idag - inte illa! Dagen till ära har vi varit på vägning och gjort ett sk boeltest (barn orienterar efter ljud), och det fanns inget att anmärka på där inte. Vilket vi inte trodde heller med tanke på att hon hör mycket bättre än oss haha...hon missar inget! Vägning och mätning gick bra, hon följer sina kurvor så precist så att sköterskan blev tvuingen att säga att det verkligen inte är vanligt att man får se en så perfekt kurva. Undrar vars hon fått dom generna ifrån?  8,8 kilo och 69 cm Olivia har vi nu i alla fall. Sen prickade vi av utvecklingen för en tio månaders bebis också, men hon har ju legat före hela tiden så det var väl inte oväntat. Hon ställer sig ju nämligen, går efter möbler, och balanserar fristående då hon är modig...hon har lärt sig att vika ihop kroppen och landa på rumpan då hon faller så det är frid och fröjd för det mesta. Mera, hon slår ihop leksakerna och så har hon lärt sig "lampa", "vovve", "klocka" (vad som är vad alltså - hon pratar inte haha) bland annat. Men vi väntar på mamamam och papapapap... Dagens trick är att flytta leksakerna över huvudet och hålla det bakom nacken. Väldigt roligt.

Mamman och pappan då. Ja för mig så är det studier, hästar, träning och GI som står på agendan. Har hittat till gymmet ett par gånger nu och investerat i riktiga (supersköna) promenadskor som jag provat idag. Halkiga var dom inte heller! Perfekt! Johan han är borta, kommer inte hem förrän imorgonkväll men vi börjar vara van. Olivia träffar honom ungefär varannan dag just nu... lite trist men. Det blir bättre hoppas vi! Han ska ju vara hemma lite med flickan i vår om inget oförutsett händer. Han har ju så mycket spännande på gång... men det är en annan historia. Vi saknar honom så mycket i alla fall och ser fram emot att hockeysäsongen ska ta slut, alla kurser avklarade (ytterligare fyra västeråsresor ju)! Imorgon blir det att fira lite - då har vi nämligen varit tillsammans i fyra och förlovade i två år! Längtar!

Några har frågat så då är det väl dax att jag svarar då!

Leo

LEO är en 3-åring som står hemma hos mig på obestämd tid. Han är en arabkorsning (eller halvblodskorsning om du hellre vill det) och fadern heter LIONEL. Lionel, som var en lovande hingst, avlivades tragiskt nog 2006 efter en olyckshändelse.

Lionel

Modern heter Daphne och är ett Svenskt Halvblod. Om henne vet jag inte mycket mer än att jag har sett henne på lokala tävlingar      Leo med mor

Daphnes far är trakhnerhingsten Elfenspuk 613 som fanns i Sverige fram till början på 1990-talet.

Elfenspuk

Det var en mycket vacker hingst, som även han har inslag av fullblodsarab. Daphnes morfar kan också nämnas i sammanhanget, det var halvblodshingsten Cordon Bleu som verkat i svensk halvblodsavel och som bland annat lämnat fem godkända avelshingstar.

  Cordon Bleu

Det var allt om Leo, nästa presentation får bli på vår Pion!

Bilder: Privata, Liselotte Ljungholm, Stall Delér, Stall WF och TRK base.

Kanske läge för ett litet genrep då:

(Kanske något för brudarna som ska på "Ballen"? Att komplettera med övningarna ni tränat på här om onsdagarna...)

Här blir det i alla fall lugnt och städat som vanligt. Johan är borta precis hela dagen imorgon (hockey.... snart är det klart i alla fall) så jag får väl se vad jag ska hitta på för något spännande. Klart är i alla fall att vi ska jobba med Leo igen! Det är ju bara så roligt och så spännande! Kan bli en liten film imorgon om vi har tur.

Nu ska jag göra mig klar och åka in till samhället, tänkte nämligen ta min sambo med mig och kika in på gymmet! Det är som att ha en egen personlig tränare. När vi bodde i Härnta hängde vi ju där flera gånger i veckan... vet inte riktigt hur man ska få tid till det nu - i alla fall inte samtidigt. Men nu gör vi ett försök att komma igång i alla fall - det behövs!

har vi varit ute och jobbat med Leo igen. Denna gång var vi på ridbanan och skrittade tre hela varv med Lissan på ryggen! Leo är enbart så glad och positiv och tycker det är såå roligt! Det gör Lissan också. På Lördag blir det trav.

Tjingeling

När vi var klara på badet i morse och på väg att packa oss hem så hände en liten grej i omklädningsrummet. Olivias lilla kompis fastnade med foten mellan plankorna i bänken och kunde inte komma loss! Stackars stackars liten! Vi lirkade och lirkade, försökte bända upp brädorna, smörjde med olja men ingenting fungerade. Vi provade nog allt utom att slita, för det vill man ju inte. Hon hann väl ha nere foten för länge så det stasade, hon hann nämligen stoppa ner den andra foten också men då lirkade jag upp den direkt och då var det inga problem. Hon var så ledsen och så arg... det var verkligen inte roligt. Till slut så kom räddningen i form av en pappa som sprungit och letat verktyg på skolan, han kunde skruva loss plankan och flickan kom loss! Så skönt. Hoppas verkligen att det gick bra med lilla foten!

Idag blev det ett besök på vall'n, alltid lika trevligt att prata bort en stund (istället för att plugga)... jag hann ju dessutom hålla lilla Elvira en stund innan hon tog siesta! Hon har ju blivit stor nu, en riktig bebis! Tre månader men inte ens två egentligen. Så fin! Tänk om man fick hålla sin egen lilla busflicka sådär, men det går ju inte. Idag var hon verkligen på ett sånt där extremt pillerhumör som bara hon kan..Ingenting är stilla en sekund. Å andra sidan somnade hon sittandes framstupa i sin säng ikväll (ett misslyckat försök att hålla sig vaken gissar jag). Då är man trött efter en aktiv dag!

God natt på er!

Nu är vi inne i en mindre rolig men väntad fas... Efter att ha sovit hela nätter så har gumman börjat sova oroligt, vända sig på mage och skrika för att lugnt somna om bara man vänder tillbaka henne. Detta sker en-två gånger i timmen från tretiden ungefär. Jag vet ju att man kan förvänta sig sånt här mellan 7-9 månaders ålder, hoppas det går över fort bara! I morse klev vi dessutom upp redan vid 7 då jag försökt få henne att somna om en stund... hon var mer inne på att klättra på sänggaveln så det blev tidigaste morgonen på länge. Nu sitter vi och väntar på att badet ska börja - vi som brukar få stressa dit! Skulle tro att någon kommer att stödsova på vägen dit - börjar redan nu vara en trött flicka.

Vad gör du idag?

Efter att ha hängt och klängt lite på Leo inne i stallet en tid så tyckte vi att det var dags att ta nästa steg! Dags för uppsittning! Vi började med att Lissan fick hänga på honom ute på gården, vi gick en vända med henne hängandes på, stannade lite och vände. Leo var helt cool och tyckte mest att det var roligt att vi var ute och grejade med honom. Att det hängde nån på ryggen som pratade med honom spelade väl ingen roll!

Uppsittning! Eftersom allting gick så bra så blev det en smidig uppsittning, Leo stod alldeles stilla och tyckte inte alls att det var konstigt. Precis som om att han gjort det där tusen gånger förr... 

Även denna gång gick vi en vända runt gården, stannade och vände lite ibland. Leo såg enbart glad och nöjd ut och verkad inte alls fundera på vad Lissan gjorde på hans rygg! Det kunde verkligen inte ha gått bättre. Vi nöjde oss med de två korta promenaderna, Leo fick tonvis med beröm och vi är bara så glada och nöjda så det är inte klokt! Oj så duktig han är lillhästen!   

Idag är det en sån där pluggdag igen. Har lämnat Olivisen hos morfar så jag kan koncentrera mig på det jag ska göra. I eftermiddag blir det dock lite hästaktivitet! Ska ut och röra på duktiga Pion en sväng och så ska vi jobba lite med pillerjönsen. Idag blir det hänga! Ska försöka dokumentera vad vi gör så den som vill får se.

Pillerjönsen ja... det är Leonardo så klart. I söndags tog jag in honom så han fick göra Pionen sällskap då hon behövde torka upp ordentligt efter ridpasset (hon har ju anlagt en rejäl vinterpäls av all utegång så det blev varmt i ridhuset). Allt frid och fröjd. När jag skulle släppa ut hästarna igen efter ett par timmar och öppnade stalldörren så stod jag länge och bara blinkade och...fattade inte riktigt vad som var fel? Eller, jag såg ju att Pions boxdörr stod på vid gavel och där stod BÅDA hästarna och såg så nöjda och belåtna ut bredvid varandra. Väldigt sött...men väldigt fel. Hur i hela friden... Att Leo kan öppna Pions boxdörr det vet vi sedan tidigare, men Pion skulle ju aldrig drömma om att gå ut ur boxen...men hur hade han tagit sig ur sin egen box?! Dörren var ju stängd. Har han hoppat, tänkte jag - tills jag såg att han hade monterat lös den yttersta plankan på boxdörren som låset sitter på. Men så finurligt då! Så nu måste vi ut och bygga om dörrarna, sätta lås vid golvet också på Pions box så han inte kommer åt och sätta genomgående bultar på Leos boxdörr så det blir omöjligt att plocka loss någon planka. Pillerjöns!

Åter till skolbänken.

Eller snarare en sån helg. Vi har gjort så mycket så vi är totalt utmattade.

Lördag förmiddag var ganska lugn, vi steg upp rätt så tidigt, Johan jobbade lite i badrummet en stund. När det var dags för Olivia att sova tog vi bilen och åkte iväg för att hämta transporten inför kvällens övningar. Flickan lämnade vi hos mormor och morfar en stund därför att vi ville ut och köra lite skoter på dagen. Det blev tio mil. Bara. Ojoj...vilken premiärtur. Det blev nog en och annan felkörning men det var roligt. När vi kom hem var jag sådär lagom mör i kroppen och härligt trött efter en lång utedag.

Då var det bara att snabbt lasta hästen, åka in till ridskolan för att rida ett pass för tränaren (och hämta upp flickan på vägen). Ridningen gick bra. Instruktören såg direkt vad som är vårt stora problem och det var faktiskt roligt, därför att de övningar vi jobbade med var egentligen precis samma som jag jobbat med hemma för att komma tillrätta med den där bakdelen som gumman så gärna vill trycka in. Det var väldigt bra att få hjälp med det i alla fall, resultatet blir så mycket bättre då man har någon som coachar och man kan inte bli lat och bekväm heller...sen har man ju alltid en del saker för sig som man inte borde...tror det fattas några trådar från huvud och ut i kroppen. Jag vet hur jag ska göra och INTE göra men ändå blir det inte alltid riktigt som jag tänkt mig. Kan bero på att jag suttit ute för mig själv här i skogen och ridit alldeles för länge kanske? Hon jobbade på väldigt bra och tränaren tyckte det var en söt och väldigt positiv häst som kämpade på fast det var jobbig. Aldrig att hon klagar eller blir sur! Sedan åkte vi hem igen, la isäng flickan och däckade i soffan...

Söndag skulle bli en lugn och fin dag hade vi tänkt. Johan dök in i badrummet igen och när det blev dags för flickans vila så lastade vi hästen och åkte in till ridskolan igen. Nu hann jag se lite av de andra ryttarna också, alltid roligt! Sedan blev det min tur och vi fortsatte med samma arbete som gårdagen ungefär. Öppnor, öppnor och åter öppnor... och lite skänkelvikningar som avslutning. Pion var lite stel till att börja med från gårdagens pass, men jobbade på bra och fick stretcha i skänkelvikningarna på slutet. Jag var också lite stel kan jag lova, efter all skoterkörning och ridningen på det. Puh! Sen åkte vi hem efter en snabb lunch, lastade av, vände direkt och åkte tillbaka med transporten, för att vända igen och åka med Olivia till bonusmostern som fick hoppa in som barnvakt då vi i sista minuten kom ihåg (med lite hjälp) att vi skulle gå på bio på kvällen. In i biosalongen i sista minuten...Jag kan lova att det inte var sköna stolar efter helgens alla aktiviteter - men filmen var bra och jag somnade inte som jag trodde. Tänk, förr i tiden såg många av mina helger ut så här, bara det att jag åkte till Ersmark för att rida oftast... Nu har man ju lilla flickan att tänka på, men hon är då såå besvärlig..bara sover eller är glad och nöjd och charmar alla hon träffar...och lasta gör jag ju själv så Johan får vara barnskötare. Skönt att slippa köra själv också, det får Johan göra haha...det var ju det jobbigaste när man ridit och är helt slut..att köra hem.